Smart Textiles framgångssaga fortsätter. En godkänd klustercertifiering på silvernivå, enligt European Clusters Labelling Excellence Structure, är den senaste framgången att bocka av. Det är en viktig kvalitetssäkring utfärdad av EU-kommissionen som kommer att underlätta för ökad internationell samverkan.

Sedan Smart Textiles startade för femton år sedan har det som en gång var ett avgränsat projekt blivit till ett etablerat kluster, med målet att skapa en bättre värld genom systeminnovationer. I början låg fokus på dynamiska fibrer och elektroaktiva textilier, för att utveckla nästa generations produkter. I dag är Smart Textiles en erkänd innovationsmiljö, med på By Rum:s lista över Sveriges mäktigaste inom arkitektur och design, och en viktig del av Science Park Borås, vid Högskolan i Borås.

– Genom att vi blev certifierade på silvernivå har vi nu också med oss en viktig kvalitetsstämpel som garanterar att vi har hög spetskompetens och kvalitetsnivå i en internationell kontext, förklarar Susanne Nejderås, chef för Smart Textiles och textilstrateg vid Science Park Borås.

– Om fem år tror vi att Smart Textiles är det starkaste textila klustret i Europa. Certifieringen är en av våra nycklar till en sådan framgång, det är en förutsättning för att ta den rollen, fortsätter hon.

Utvärderingen beskrev utvecklingsarbetet

Vägen hit har bland annat gått via att först vara ett klusterinitiativ och sedan bli ett etablerat kluster som nu är certifierad på en prestigefull silvernivå. Klusterutvärderingen bestod av 18 minimikriterier för att exempelvis visa hur sammansättningen av företagen i klustret ser ut, deras samarbeten med varandra, hur stor andel av samarbetena som är med offentlig sektor, och så vidare. Tre utvecklingsområden skulle identifieras, det blev strategiprocessen, samarbeten med klusterdeltagare samt organisationen avseende kunskaps- och kompetensutveckling.

– Genom att redovisa dessa punkter visade vi hur välutvecklat och moget klustret är och hur det har utvecklats över tid, konstaterar Susanne Nejderås.

Fakta

Nationella klusterorganisationer verkar som innovationsfrämjande aktörer genom EU-samarbetet i Europa samt globalt. Smart Textiles är kopplat till det textila styrkeområdet och är förankrat i Västra Götalands strategi för smart specialisering i Sverige och Europa samt internationellt.

Klustersamarbetet och sammankopplingen mellan kluster och andra organisationer, som exempelvis science parker, är från EU:s sida ett långsiktigt utvecklingsarbete. Det finns ett antal klusterorganisationer i Sverige och ett nationellt utvecklingsarbete under ledning av Tillväxtverket, i nära myndighetssamverkan med Vinnova, för att stärka klusterutvecklingen i Sverige ännu mer. Under 2021 etablerades den nya klusterföreningen Clusters of Sweden i syfte att samla det svenska klusterlandskapet, Smart Textiles är en av grundarna.

Totalt sett inom EU är ungefär 1200 kluster bronscertifierade, ungefär 150 är silvercertifierade och ungefär 100 har certifieringen guld. Certifieringarna gäller i två år och behöver förnyas kontinuerligt.

Smart Textiles vid Science Park Borås är Sveriges enda textila kluster.

Läs mer

Om European Clusters Labelling Excellence Structure
Om Smart Textiles
Om Clusters of Sweden

Text: Anna Kjellsson
Bild: European Cluster Labelling Excellence Structure

Inom F/ACT Movement har en rapport med insikter för företag och andra intressenter kring cirkulära tjänster och second hand tagits fram. Rapporten baseras på en enkätundersökning med f/activister samt resultat från tre websända panelsamtal som arrangerades i samarbete med modenätverket inom Klimat 2030. Samtalen hölls 25, 26 och 27 maj 2021.

Gällande cirkulära tjänster kan man se en önskan om att vårda det man redan äger och ge plagg ett långt liv genom lagning och remake. Det finns efterfrågan bland f/activisterna att kunna ta del av lagning och remake in-house hos företag, samt en önskan att gynna det lokala näringslivet och innovationer.

När det kommer till second hand finns det generellt en positiv inställning men också en avsaknad av styling och inspiration i second hand-butiker. Genom att skapa en unik profil och ge kunden en bra överblick över utbudet har man mycket att vinna. Även utbildad personal med rätt kompetent är viktigt för att möta efterfrågan från kunden.

Läs rapporten i sin helhet här.

Läs mer om F/ACT Movement. 

Nedan text är skriven av Jamila Juzer Siamwalla som en del av hennes forskning inom F/ACT Movement.

#weaveyourstory

Syftet med att synliggöra F/ACT Movement på Instagram har varit att sprida kunskap om mode och hållbarhet. Detta ämne är nu mer aktuellt än någonsin. Som forskningsprojekt inom F/ACT undersöks förhållandet mellan digitalt berättande inom sociala medier och ett kollektivt hållbart förverkligande inom modeindustrin. #weaveyourstory och #typestyle är båda hashtags som använts för att samla berättelser, som sedan omformats till konferensbidrag och presenterats vid European Media Management Conference (EMMA) samt på Media, Management and Transformation Centre vid Jönköping International Business School, i oktober 2021. Konferensbidraget utgjorde ett viktigt inslag när det gällde att sprida kännedom om F/ACTs arbete på den internationella arenan för hållbarhet och media.

Berättelser om upplevelser av kläder i form av texter, foton och videoklipp samlades in genom användning av hashtags bland F/ACTs många Instagramföljare. För #weaveyourstory rörelsen användes verbet ’väva’, ett ord som nu fått en förnyad betydelse d v s att tänka, känna, reflektera, skriva och spara kläder som använts. På Instagram började det strömma in digitala berättelser från hela landet som handlade om förhållandet till kläder: från hur långt man hade gått för att rädda en älskad klänning, till sjalen som medverkat vid livets alla viktiga högtider och nattlinnet som använts inom familjen i generationer.

Berättelserna dokumenterades också av F/ACT med hjälp av andra hashtaginitiativ: #tänkomstilchallenge, #stilikonchallenge, #klimat 2030 med mera. Genom dessa har man noterat beteendemönster vid bärandet av vissa kläder, vid engagemang i kläder och vid försök att förstå det avtryck som modekonsumtion gör på planeten. Berättelserna illustrerar också förmågan att personifiera klädesplagg och att se dem i en djupare perspektiv. Det är på så sätt som klädesplagg får egna liv!

Varje redogörelse förmedlade en unik känsla av tillhörighet, men det   var också fascinerande att uppleva interaktionen som berättelserna gav upphov till. Somliga upplevde och reagerade på liknande historier om hur man bevarar och förvarar kläder; andra ägnade sig åt kreativt skrivande; många deltog genom spridande av kunskap om hashtag-rörelsen och genom att kombinera hashtags samt att skapa egna. Textilier och kläder har ett eget språk, och hashtags skapades för att tillsammans med en grupp nyckelord återspegla och diskutera berättelser om gemensamma försök att förändra modets nuvarande tillstånd.

Klädesplagg som ’låsts in’ i konventioner, i vanor, värderingar och sociala normer, liksom i snabba/långsamma industriella strukturer, kan ge en avspelning av upplevelser i våra modemedvetna jag, både som individer och klädkonsumenter. Därtill kan berättelser och berättandet om plagg ge prov på andra modeuttryck och visa exempel på ett resursrikt, tillfredställande och uppbyggligt engagemang i klädfrågor.

Klädberättelser har förmedlat insikter om andras erfarenheter av användande och engagemang i klädfrågor, vilket tyder på ökad nyfikenhet och ansvarskänsla i frågan om klädkonsumtion. Det är också en viktig del av byggandet och bibehållandet av tankeprocesserna i frågan om mode och hållbarhet. De interaktiva redskapen, såsom Instagram, tillhandahåller genom taggning, delning och kommentarer hjälp med att sprida information om de tilltänkta målen bakom de initiativ som tagits av ett stort nätverk av människor. F/ACTs berättandeinitiativ håller nu på att utvecklas till en narrativ strategi, ämnad att skapa kontakt mellan människor på olika sätt, genom förmedling och förtydligande av kunskap. Berättelser kan dessutom innehålla personliga värderingar som, uttryckta på en plattform av sociala medier, kan ha kapacitet att få ett ökat inflytande i riktning mot ett kollektivt, miljövänligt och hållbart beteende.

Med andra ord innebär vårt val av vilka vi är, och vad vi gör med våra kläder dagligen, att vi har kraft att förändra modesystemet! Digitalt berättande kan fungera som ett verktyg för att förverkliga social innovation. Så, varför inte ansluta sig till oss på F/ACT Movement och hjälpa till och lägga grunden för en ansvarstagande framtid?

Text: Jamila Juzer Siamwalla

Historiskt sett har vi varit bra på att öka livslängden på klädesplagg som redan är tillverkade genom att lappa, laga och sy om. Det är ett hantverk som vi nu börjar värdesätta igen, men som de flesta inte längre behärskar. Tänk om vi hade en maskin som kunde göra jobbet åt oss.

Projektet Mikrofabriker söker företag och personer som vill vara med och utveckla en remake-maskin för kläder. En maskin som själv identifierar defekter på plagg och automatiskt rättar till dem så att plagget får nytt liv. Prototypen som utvecklas kommer att användas och visas upp i DO-tank Center i Textile Fashion Center i Borås.

– Den hållbara framtiden är redan här. Vi har kunskapen, erfarenheten och entreprenörerna som kan få det att hända. Genom att kombinera automation och textilproduktion kan vi lösa några av de problem som vi själva har skapat under de senaste 30 åren, säger Erik Valvring, innovationsstrateg på Science Park Borås.

I prototypen kombineras automation från industrin med tekniker från klädproduktion. Tanken är att testa lösningar som vision-system, automatiska symaskiner, smarta infärgningsmaskiner och AI-lösningar för design av plagg. Parallellt med prototyputvecklingen kommer olika affärsmodeller utforskas och utvecklas.

– Projektet Mikrofabriker skapades för att vi såg möjligheter att implementera flexibel automation för att skapa kundanpassade produkter med en cirkulär affärsmodell. Vi använder affärsmodellen som ett strategiskt verktyg för att utveckla konkurrenskraftiga produkter och tjänster, säger Elin Asplund, projektledare på Automation Region.

Tillverkningen av kläder och skor står för 10 procent av de globala växthusgasutsläppen. Det är mer än alla internationella flyg- och sjötransporter tillsammans. Genom att driva utvecklingen mot lokal produktion med hög automationsgrad och små, anpassade kollektioner skapas arbetstillfällen, konkurrenskraft och hållbarhet.

– Sverige kan gå före med automatiserade lösningar för reparationer, remake och secondhandmode. På så sätt kan vi skapa förutsättningar för konkurrenskraftiga företag i en kommande miljardindustri, säger Elin Flybäck, projektledare för Mikrofabriker vid Science Park Borås.

Vill du vara med och utveckla en remake-maskin?

Ta chansen att utforska automationslösningar tillsammans med automationsföretag och modeföretag. Kontakta Ellen Flybäck för mer information – hej@ellenability.se

Om Mikrofabriker

Projektet Mikrofabriker undersöker om det med hjälp av automation, det vill säga robotik, digitalisering och annan teknologi, går att skapa lönsam och småskalig textil produktion i Sverige.  Projektet drivs av Science Park Borås och Automation Region och är finansierat av Tillväxtverket, Vinnova, Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Högskolan i Borås och ACG Nyström.

Läs mer om Mikrofabriker.

Text: Anna Sandberg
Foto: Vasilios Bartziokas

Ny lagstiftning, ny teknik och nya krav från konsumenter förändrar textil- och modebranschen i grunden – och sätter hållbarhet i fokus. Kompetensutvecklingsprojektet re:skills Textile & Fashion, som initierats av Science Park Borås och Nordiska Textilakademin, ska hjälpa företagsledare att hitta vägar framåt – och säkra viktig framtidskompetens. Här kommer en sammanställning på av trendspaningar som sammanfattar förändringarna.

Omställningen i textil- och modebranschen handlar om digitalisering, artificiell intelligens (AI), krav på miljövänliga material och hållbara leveranskedjor, färre nyinköp och mer second hand, delningsinitiativ, reparationstjänster och uthyrning. Producentansvar för återvinning av textilier blir lag och medvetna konsumenter kräver full transparens och information. Traditionella köpcentrum omvandlas till mötesplatser för cirkulär konsumtion och begreppet modebutik får en helt ny innebörd. Trendspaningar visar att textil- och modebranschen står inför en genomgripande omvandling – som helt ändrar spelreglerna.

En sammanställning av en mängd trendspaningar som re:skills Textile & Fashion gjort visar att digitalisering, globalisering, automatisering och inte minst ett starkare fokus på hållbar konsumtion är megatrender som påverkar branschens förutsättningar. I fokus står klimatet som gör en grön omställning brådskande.

Charlotte Nordén, VD för Cellbes och styrelseordförande för Svensk Handel Stil, menar att det inte ska tummas på framtidens kompetenser.

– Behovet av omställning är stort nu när textil- och modebranschen genomgår ett skifte och där spelar kompetensutveckling en stor och viktig roll för att kunna möta framtidens handel, säger hon.

Lönsamhet en viktig del
Regeringen har slagit fast att Sverige ska vara ett föredöme när det gäller att uppnå målen i Agenda 2030 och i strategin för att ställa om till en cirkulär och biobaserad ekonomi pekas textil ut som ett viktigt område. Enligt nya EU-direktiv ska alla medlemsstater senast 2025 samla in textilier separat för återanvändning och återvinning – en insamling som producenterna föreslås få ansvar för. Därtill krävs enligt utredningen ytterligare styrmedel och initiativ – politiska, branschgemensamma, branschöverskridande och även konsumentdrivna.

Redan i dag gör digitalisering och AI, i viss mån, det möjligt att exempelvis producera exakt efterfrågad mängd kläder, utan att skapa onödigt spill. Men det behövs ett fortsatt arbete med såväl teknikutveckling och materialinnovation som att skapa nya kompetenser hos företagen för att öka kunskapen om cirkulära flöden – som även behöver göras lönsamma.

Materialbrist och coronapandemi förväntas öka medvetenheten
För att förstå framtidens utmaningar kopplat till textil- och modebranschen är det värdefullt att bena ut vilka erfarenheter framtidens konsumenter har och hur de förestående behoven kommer att förändras.

I ett scenario från en rapport som projektet Kvarterets konsumtion 2030 tagit fram har samhället år 2030 tagit avgörande steg för att få bukt med klimatförändringarna. I rapporten beskrivs också att det råder en osäkerhet kring att få tag på nya varor, det mesta är i stället modifierat, lagat, uppgraderat, cirkulärt och tillverkat i symbios mellan olika verksamheter.

Peter Serrander, projektledare för Kvarterets konsumtion 2030, bekräftar bilden av att morgondagens konsumenter kommer att ställa högre krav och tror samtidigt att företag redan nu måste vara beredda på att möta den gruppen ganska snart.

– År 2030 har cirkulär konsumtion gått från nisch till mainstream och cirkulenterna (en användare och inte en ägare av en saks livscykel) är vana att dela, hyra och låna de saker de behöver. Inte minst har den generation som växt upp i coronapandemins kölvatten och under klimatkrisen en stor krismedvetenhet. De kommer vara beredda att göra radikala förändringar av sina liv och ställa höga krav på företag kring miljö- och klimathänsyn, säger Peter Serrander.

Framtiden kan vara här redan i morgon
I de trendspaningar som re:skills tagit del av framgår det tydligt att konsumenter redan efterfrågar mer information om en produkts miljöpåverkan i form av till exempel använda kemikalier, transporter och energikällor samt vilka arbetsförhållanden som rått för personalen i produktionen. Detta för att själva kunna bedöma företag och produkt – och den informationen förutsätter kunderna att företagen själva ska presentera. Även skärpt lagstiftning utökar företagens producentansvar och skapar ett behov av att mäta hållbar konsumtion. Därför väljer allt fler företag att visa visuella, konkreta material för kunder som handlar på nätet. Dessutom pekas pris, komfort och tillgänglighet ut som avgörande för om en konsument kommer att göra ett hållbart val eller inte. Men bra information kan göra att mindre prishöjningar accepteras – om de slår an på värderingar, feelgood, återkoppling – och känslan av att göra skillnad.

Adrian Zethraeus, projektledare för F/ACT movement vid Science Park Borås, har i sitt uppdrag identifierat och arbetat med just en sådan grupp där han sett hur de “nya” konsumentgrupperna allt mer normaliseras.

– I projektet F/ACT Movement samarbetar vi med konsumenter som ligger i framkant och i hög grad redan gör aktiva val för en mer hållbar konsumtion. Det är tydligt att denna grupp medvetna konsumenter också ställer krav på tillgänglighet, servicenivå och utbud för de cirkulära tjänsterna. Vi ser stora möjligheter för företag att genom innovation och nya samarbeten utveckla lösningar som hjälper kunden sänka sitt konsumtionsbaserade miljöavtryck samtidigt som affären stärks. Detta kräver både nya infallsvinklar för beslutsfattandet och stärkt kompetens i själva genomförandet, säger Adrian Zethraeus.

Kompetensutveckling för att framtidssäkra
Utifrån sammanställningen är det tydligt att det händer, och kommer att hända, väldigt mycket på området och att textil-och modebranschen står inför omfattande utmaningar råder det ingen tvekan om. Men det står också klart att branschen ser positivt på framtiden och har ett stort rekryteringsbehov. Det gäller både inom tillverkningen, där antalet arbetstillfällen spås öka när företag allt mer överväger att flytta hem sin produktion, och inom handeln – där nya kompetenser kommer att efterfrågas.

Lenita Oderfält, projektsamordnare på Nordiska Textilakademin och re:skills Textile & Fashion understryker att kontinuerlig kompetensutveckling är det bästa sättet för företagsledare att framtidssäkra sin verksamhet genom en utbildningsaktör som kan branschen.

– re:skills Textile & Fashion, med yrkeshögskolan Nordiska Textilakademin som utbildningsleverantör och Svenska ESF-rådet som finansiär, erbjuder individer och företag kostnadsfri kompetenshöjning för framtiden där cirkulära affärer och hållbara produkter är i fokus. Vår ambition är att underlätta textilindustrins nödvändiga omställning mot en mer hållbar konsumtion – med målet att skapa nya arbetstillfällen för både produktion och framtidens handelsanställda, säger Lenita Oderfält och fortsätter:

– Det är en utveckling som svensk textilindustri enligt flera rapporter kommer att vinna på och re:skills är en bit i pusslet som läggs för att lösa dagens klimatfrågor – och rusta Sveriges textilbransch för en helt ny verklighet och helt nya möjligheter.

Konsumenternas krav på hållbarhet kräver en annan kunskap och medvetenhet, och rådgivning och dialog med pålästa kunder antas ta över den traditionella säljrollen. I digitaliseringens och hållbarhetsfokusets spår tros nya yrkesroller växa fram, men trendspaningar vittnar framför allt om vikten av att toppa redan befintliga yrkesroller med framtidskompetenser.

Förmåga att läsa av och förstå trender, situationer och kunder, samt använda kunskapen för att driva företagen framåt kommer att bli allt viktigare i framtiden, både online, offline och däremellan. I framtidens textil- och modebransch finns ett ständigt behov av att lära om och lära nytt.

Källor
Producentansvar för textil – en del av den cirkulära ekonomin, SOU 2020:72
Hållbar, kreativ och medveten – så formar vi framtidens textil- och modebranschKvarterets Konsumtion – framtidsscenarios och koncept för cirkulär konsumtion i Västra Götaland, Science Park Borås vid Högskolan i Borås, 2020
Hållbara konsumtionstrender 2021, SWECO, på uppdrag av Science Park Borås vid Högskolan i Borås, 2021

Läs mer
Nordiska Textilakademin
re:skills.nu

Susanne Nejderås tankar om 2021

Julen börjar närma sig och vi kan med tillförsikt blicka tillbaka på ett annorlunda år där kulturell samverkan varit en ledstjärna genom flera projekt och aktiviteter. Att lösa textil- och modeindustrins problem kräver samarbeten på lokala, nationella och internationella plan eftersom att branschen är global och så även lösningarna. I år öppnade vi därför upp vår innovationsmiljö för världen och bjöd in företag från USA och Sydafrika att delta i vårt Big DO Design Hackathon. En satsning som gav en fin utdelning med resultat över förväntan.

Utmaningar

För att skapa förändring behöver vi, förutom global samverkan, gå samman och enas kring vad vi ska prioritera och hur vi gör det. Följaktligen deltog och arrangerade vi konferenser, rundabordssamtal och förde dialoger med många parter – från FN och EU till Sveriges regering, företag och andra intressenter där det tydligt finns en vilja för en förändring. En av de största utmaningarna vi står inför är att förändra attityder och bryta invanda beteendemönster. Men intresset för alla våra projekt och aktiviteter har gång på gång visat på att många företag är villiga att ställa om och göra skillnad på riktigt!

Förutom vårt stora hackathon har vi genomfört en rad olika projekt och aktiviteter, såsom Almedalen i Borås, Textile Challenge och en internationell konferens. Vi har också fortsatt vårt projektarbete med intressanta resultat inom alla våra fokusområden. Inom området Hållbar textil bedriver vi flera projekt där några av dem fokuserar kring nya råmaterial, såsom ull. Här har vi haft möjligheten att starta en kunskapsnod inom området och vi ser fram emot en spännande utveckling framåt.

Spännande framtid

Inom området Smarta och Interaktiva textilier ser vi många lyckosamma resultat under året där projektet Suitceyes, som utvecklat plagg för personer med dövblindhet, berört många och fångat allmänhetens intresse. Projektet Mikrofabriker, inom fokusområdet Industri 4.0, fortsätter att utvecklas med lokala produktionshubar i en global kontext där bland annat en kollektion skapades tillsammans med Gina Tricot. Ett intressant framtidsprojekt som väcker många tankar och kan få stor påverkan framöver.

Den kreativa och digitala utvecklingen har verkligen banat vägen och stärkt våra globala samarbeten. Tillsammans med en öppenhet kring förändring och en vilja att vara med i omställningen till en cirkulär ekonomi visar på goda förutsättningar att uppfylla visionen mot en bättre värld.

Med dessa ord känner jag mig trygg att ta lite julledighet och hoppas att jag delar känslan med er.

Jag önskar er en God Jul och ett Gott Nytt År!

Susanne Nejderås, Chef och Textilstrateg Smart Textiles

Expertgruppen Normskifte till cirkulär ekonomi har fått i uppdrag av Delegationen för cirkulär ekonomi att göra en studie kring hur efterfrågan på cirkulära textila produkter och tjänster kan stärkas.

– Vi ser att drivkrafter hos företag och individer är viktiga i omställningen till en cirkulär ekonomi med efter­frågan på hållbara textila produkter och tjänster. Företagen måste drivas av annat än att tillverka nya produkter. Det är viktigt att sälja funktioner och tjänster i högre grad än produkter, säger Birgitta Losman, sammankallande i gruppen Normskifte till cirkulär ekonomi och hållbarhetsstrateg på Science Park Borås vid Högskolan i Borås.

Pris och kemikalieförbud viktigt för företagen

En enkätundersökning har gjorts för att fånga hur företag inom sektorn ser på barriärer för hållbar konsumtion samt vad företagen ser som viktigt för att avgöra dessa barriärer.

– Där ser vi att företagen rankar förbud mot farliga kemikalier som allra högst som åtgärd för mer cirkulära produkter och tjänster. Dock är det en fråga som man helst ser hanteras på EU-nivå, säger Birgitta Losman.

I den genomförda enkätstudien syns även ett stort engagemang i frågan om att vilja ställa om till mer cirkulär ekonomi, men också en oro över konkurrens, pris och regelkrångel. Både förslag som hand­lar om företagens eget ansvar, konsumenternas agerande och lagstiftarens lyfts fram.

Pris och utbud som möter olika drivkrafter för hållbarhet viktigt för konsumenterna

Fallstudien har gått igenom ett antal tidigare gjorda studier, bland annat de konsumtionsrapporter som gjorts vid Science Park Borås och slutsatserna från det nationella projektet F/ACT Movement. Pris är en viktig faktor för konsumenterna men också ett utbud som verkligen möter olika drivkrafter för hållbarhet.

Sverige behöver bestämma hur det textila avfallet ska hanteras

Arbetsgruppen bedömer det vara av stor vikt att det blir tydligt huruvida regeringen avser att genomföra ett producentansvar för textil, samt att det blir tydligt var producenternas ansvar börjar och slutar.

– Det är viktigt för en mer hållbar konsumtion att omgående besluta om svensk utsortering av textilavfall, vilket med nuvarande avfallslagstiftning också innebär att förbud mot förbränning av det utsorterade avfallet inträder, säger Birgitta Losman.

Börja med hållbarhet redan i grundskolan

Arbetsgruppen betonar också vikten av att genomföra reformer som främjar en mer hållbar konsumtion av textil på den svenska marknaden, på ett sätt som fungerar även för företag som är verksamma internationellt, samtidigt som ett kraftfullt arbete behövs för gemensamma regelverk i EU och internationellt. Arbetet behöver ske parallellt.

– Det är också viktigt att redan i grundskolan på ett konkret och tydligt sätt integrera teoretisk och praktisk kunskap om hållbarhet inom det textila området. Redan idag gör många lärare fina insatser. Färdigheter i klädvård, reparation och kunskap om material är av betydelse, förklarar Birgitta Losman.

Rapporten tar i första hand sikte på åtgärder som kan beslutas i svenska statsbudgeten i närtid, men tar även upp åtgärder på längre sikt. En viktig åtgärd på längre sikt är att beskatta uttag av jungfruliga råvaror och sänka skatten på arbete.

Fakta om rapporten

I arbetsgruppen som tittat på barriärer och förslag på policyåtgärder nationellt i Sverige har följande personer ingått:

• Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg Högskolan i Borås/Science Park Borås. Tidigare Särskild utredare regeringskansliet avseende Producentansvar Textil (2019-2020), sammankallande
• Lina K Wiles, hållbarhetschef Elis samt ordförande i Expertgruppen Normskifte till cirkulär ekonomi
• Cecilia Tall, generalsekreterare, Sveriges Textil- & Modeföretag (TEKO)
• Adrian Zethraeus, projektledare F/ACT Movement och re:textile, Science Park Borås.

Avstämningar för kunskapsinhämtning har även gjorts med Konsumentverket och Naturvårdsverket.

Läs hela rapporten här

Text: Henrik Eriksson, TEKO
Foto: Fredrik Malmlund

Projektet Inn2Health är ett samarbetsprojekt där Science Park Borås tillsammans med övriga västsvenska science parks, MedTech West och Innovationsplattformen Västra Götalandsregionen under 3 år har drivit branschöverskridande samarbete för teknikutveckling och innovation. Nu lanseras modellen Inn2Solutions, ett verktyg för att möta behov och utmaningar inom hälso- och sjukvården.

Projektguppen inom Inn2Health

Syftet med Inn2Health har varit att stärka västsvenska företags deltagande i Cross Collaboration-projekt genom tillgång till science parks nätverk, kompetens, kunskap och teknik. Fokus har varit på folksjukdomar och andra relevanta problemområden som Västra Götalandsregionen identifierat. Inn2Health har under projekttiden arbetat fram modellen Inn2Soultions för att möta behov och utmaningar inom hälso- och sjukvården. Med Inn2Solutions kan även andra branscher göra samma sak.

Linda Nydén, projektledare vid Science Park Borås, har varit med och arbetat i projektet:

– Science Park Borås driver idag en mängd olika projekt där samverkan är en viktig del i de flesta av projekten.  För att nå ett bra samverkansarbete behöver man dels ett brett nätverk för att hitta rätt parter för projektet, men också en bra metodik för hur det ska gå till på bästa sätt. Vi har genom Inn2Health projektet breddat vårt nätverk främst inom science parkerna inom Västra Götalandsregionen men också genom nya kontakter med deltagande parter från ”Cross Collaboration Days”.

– Metodiken eller processen för att ta sig an ett behovsinriktat problem är applicerbar på flera områden, inte bara inom hälsa och sjukvård. Det kommer därför att bli väldigt spännande att använda materialet för kommande projekt inom Science Park Borås, fortsätter Linda Nydén.

Läs rapporten om Inn2Solutions här.

Projektet, som avslutas vid årsskiftet, har genomförts av Science Park Borås tillsammans med Sahlgrenska Science Park, Lindholmen Science Park, Science Park Skövde, Johanneberg Science Park, MedTechWest (Chalmers Tekniska Högskola), Innovatum Science Park och Västra Götalandsregionen.

Slutseminariet för designprojektet Conditional Design bjöd på spännande panelsamtal och en mängd olika perspektiv kopplat till ämnet cirkulär ekonomi. Samtalen och reflektionerna under slutseminariet ledde till en stor mängd inspiration, idéer och insikter som samlats i en reflektion och slutsats i sju punkter samt kommentarer formulerade av projektledare Adrian Zethraeus.

1.       Rätt design och material till rätt applikation

Enda gången vi människor inte interagerar med textil är när vi står i duschen, och då är handduken inte långt borta. Vad detta pekar på är hur många olika användningsområden och behov som textilen är designad för. Det finns därför ingen enkel slutsats vad som är den mest hållbara textila produkten, utan det beror på användningsområde, produktionsmetoder och affärsmodell.

2.       Långsiktighet

På produktnivå blir långsiktighet och strategiskt tänkande viktigt för att skapa produkter som låser upp affärsmöjligheterna i det cirkulära systemet. Att kunna tjäna pengar på tjänster, återanvändning och återvinning kopplat till sin produkt blir nödvändigt för att säkra lönsamheten i den cirkulära ekonomin.

– Genom framtidsadaptiv design kan vi minimera risken för produkter som är oanvändbara på grund av att funktion eller estetik föråldras eller blir omodern. På så sätt blir design ett strategiskt verktyg för att minska risk, menar Adrian Zethraeus och fortsätter:

– Finansiell risk är ett intressant ämne när det kommer till uppskalning och transformation. Förutsägbarhet och riskminimering är nyckelfaktorer för detta, därför blir det viktigt att ”spelplanen” nu riggas för att stödja den hållbara omställningen, och för detta behövs skarp politik.

3.       Samarbeten

Både uppströms i värdekedjan och på marknaden med kunder och konsumenter blir samarbete och samskapande viktiga nycklar för att landa rätt. Det handlar både om att förstå behoven hos slutanvändaren och att hitta rätt avsättning för den resurs som idag blir avfall. En annan utmaning är att den kompetens som behövs för att genomföra omställning är utspridd i systemet och därför behöver samlas. Både befintliga och nya aktörer behöver samarbeta för att bidra till omställning.

4.       Det regenerativa perspektivet

På det vis vi bedriver textilindustrin idag är polyester ofta den bästa råvaran sett till sammanvägningen av miljöaspekter och ekonomiska kriterier. Samtidigt kan polyester, som är en oljeprodukt, inte bidra till regenerering av ekosystemen, utan det viktiga blir att den kan ingå i ett tekniskt kretslopp där produkters livslängd maximeras och uttjänt material kan fiberåtervinnas. Därför blir det extra viktigt att vi arbetar med ett regenerativt perspektiv när vi utvinner råvaror till naturmaterial. Tillvaratagandet av svensk ull, som idag inte nyttjas fullt ut, är exempelvis en möjlighet. I dag är den svenska ullen en biprodukt av köttproduktion, men också av ekosystemtjänster som att hålla öppen betesmark. Rätt förädlad har den svenska ullen möjlighet att skapa produkter av hög kvalitet som går att återvinna i flera loopar.

5.       Kunder och kundbeteende

Även om branschen inte kan lägga ansvaret på kunden att göra bästa möjliga val finns det mycket att önska av kunders beteende som skulle gynna aktörer i det cirkulära systemet. I textilsortering vittnas det exempelvis om högkvalitativa märkeskläder i bra skick som behöver kasseras för att givaren i hög grad sett insamlingsboxen som sin tvättkorg och skänkt smutsiga plagg. Dessa kan inte hanteras av second hand-aktörerna och måste därför gå till förbränning.

– Vi behöver förändra synsättet och respekten för textila produkter genom att höja kunskapen och förståelsen för miljöpåverkan från den textila värdekedjan och möjligheterna i det cirkulära systemet. Ett sätt skulle vara att inkludera det cirkulära perspektivet i skolundervisningen och att tänket också genomsyrar många olika ämnen, säger Adrian Zethraeus.

6.       Innovation

Framtidens innovationer behöver vara proaktiva så till vida att de bidrar till framåtsyftande lösningar, och inte bara reagera på uppkomna problem. I floran av start up-företag syns många exempel på detta, framför allt kopplat till informationshantering för att främja cirkulära materialflöden. Ett annat exempel är smarta textilier som kan användas för att skapa dynamiska storlekar, det vill säga plagg som går att justera i storlek och passform. Detta kan innebära att flera användare kan dela på samma produkt eller att behovet av stora lager med många storleksvarianter minskar.

7.       Tänkande och ”Mindset Growth”

Våra synsätt beror sällan på sakernas faktiska tillstånd. Med nya perspektiv kommer nya sätt att tänka och se på både problem och lösningar vilket kan kallas för ”Mindset Growth”, däri det ligger en viktig nyckel för omställning och transformation.

Ett nyttigt perspektivskifte, som kan bli ett ”wake up-call”, skulle kunna vara om alla som arbetar inom textil och mode erbjöds praktik vid sorteringsbandet hos aktörerna som idag hanterar de kläder vi gör oss av med, för att själva bevittna och uppleva hur kortsiktiga designval med avkall på kvalitet till förmån för kortsiktiga kostnadsbesparingar förstör möjligheterna till andrahandsförsäljning. Mängder av plagg som samlas in kasseras eller säljs på export på grund av för dålig kvalitet. Noppor, vridning eller andra uppenbara defekter på plagg bidrar därför till ökade kostnader och missade intäkter i plaggets hela livscykel.

Läs Adrians Zehtraeus reflektioner i sin helhet här
Läs mer om projektet Conditional Design här

När Agenda 2030 i Väst bjöd in till forumträff tillsammans med Science Park Borås och Högskolan i Borås, samlades ett 80-tal personer i DO-tank Center och digitalt för en förmiddag med fokus på cirkulär omställning. Under dagen delades också ett vandringspris ut till följd av Den hållbara konsumentens dag. Årets mottagare av utmärkelsen var Repamera, som representerades av dess grundare Henning Gillberg.

Cirkulär ekonomi har hittills i hög grad handlat om produktionen och erbjudandet av produkter och tjänster. Forumträffen ställde följaktligen frågan ”Leder satsningar på cirkulär ekonomi till hållbar konsumtion?” och hade fokus på konsumenten och den privata konsumtionen.

Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg vid Science Park Borås och Högskolan i Borås, och Rebecka Jorquera, verksamhetsledare Agenda 2030 i Väst, hälsade välkomna och presenterade dagens tema.

Först ut bland talarna var Anders Wijkman, samhällsdebattör, som pratade om hållbarhet ur ett globalt perspektiv. Han pratade bland annat om begreppet cirkulär ekonomi och hur det enligt honom istället borde kallas spiralekonomi. När en produkt återbrukas, repareras eller återvinns så tappar det i värde och cirkuleras därför inte på samma nivå, utan rör sig nedåt som i en spiralvärdemässigt.

”Det måste vara lätt att göra rätt”

Eva Eiderström, chef Handla miljövänligt på Naturskyddsföreningen, lyfte vikten av delaktighet. För att skapa förändring krävs att fler deltar och mobiliserar sig. Det krävs att problem synliggörs och lättillgängliga alternativ presenteras för att göra alla till en del av lösningen, få människor att kontinuerligt ta små steg framåt. Hennes budskap var att det helt enkelt måste vara lätt att göra rätt.

Oskar Knubbe, grundare av Vindpinad, representerade näringslivet med sina erfarenheter från sin butik inom friluftsliv och outdoor sports. Genom att ur ett hållbarhetsperspektiv utvärdera alla produkter som säljs i butiken vill han guida och hjälpa kunderna att göra mer hållbara val. Och även om affärsidén är att sälja nyproducerade kläder är målet att väva in hållbarhetsfrågan i köpet för att få kunden att använda och vårda produkten så länge som möjligt.

– Det handlar inte bara om ett utseende och ett pris, utan det handlar om kvalitet och däri också hållbarhet, både miljö och social hållbarhet. Och om man som brukare tar till sig den informationen då kommer man att vilja ta hand om sina saker och skapa en känsla av relation till sin produkt, säger Oskar Knubbe.

Gabriella Wulff, forskare vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet, lyfte reduce-prespektivet av den cirkulära ekonomin. Hon efterfrågar ett större fokus på hur vi kan minska konsumtionen överlag. Ett stort ansvar läggs på slutkonsumenten, men överproduktionen inom industrin är ett stort problem med mycket spill där bland annat 12 % av fibrer aldrig lämnar fabriksgolvet, 25 % av produkterna som tillverkas aldrig säljs och endast 60 % säljs till fullpris. Reor och kampanjer är en del av en kultur av överkonsumtion. Hennes bidrag till diskussionen är att se till hela bilden, att helt enkelt synliggöra volymerna inom cirkulär ekonomi.

Lise Nordin, Klimatsamordnare Västra Götalandsregionen, och Svante Sjöstedt, Klimat- och energistrateg Länsstyrelsen Västra Götalands län, avrundade med att berätta om arbetet med Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om.

Förmiddagen avslutades med workshops i två spår där cirkulär omställning fortsatte att diskuteras. Adrian Zethreaus, projektledare vid Science Park Borås, introducerade det fortsatta samtalet genom en presentation av ett antal projekt inom cirkulär ekonomi som pågår vid Science Park Borås.

Repamera prisades för sitt bidrag till hållbar konsumtion

Som fortsättning på dagen delades utmärkelsen Den hållbara konsumentens dag ut under en prisceremoni i DO-tank Center. Science Park Borås uppmärksammar varje år en aktör som gjort mycket för att nå en mer hållbar konsumtion. Utmärkelsen inrättades 2019 som en motvikt till Black Friday och den ohållbara konsumtionshetsen.

I år uppmärksammades företaget Repamera, som representerades av grundaren Henning Gillberg, för sitt arbete med lagning och måttanpassning av kläder, skor och väskor genom en nätbaserad tjänst som gör det enkelt för kunden att förlänga livslängden på sina ägodelar.

Repamera tilldelas utmärkelsen med motiveringen: Med hantverksskicklighet, kvalitet och hög tillgänglighet gör Repamera det möjligt för konsumenter att förlänga livslängden på textil. Repamera inspirerar genom goda affärer fler att göra normförflyttning från linjärt till cirkulärt beteende.

– Jag känner mig ärad att få utmärkelsen på Den hållbara konsumentens dag. Det känns som en jordnära utmärkelse där ni verkligen övervägt vem som ska få motta priset och det gör mig väldigt glad, säger Henning Gillberg, grundare av Repamera och fortsätter:

– Cirkulär konsumtion och att konsumera reparation borde vara det normala. När det kommer till cyklar eller bilar så är reparation helt naturligt, men där är vi inte än när det kommer till kläder. Genom Repamera vill vi förenkla för kunden att laga sina kläder istället för att kassera dem.

Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg vid Science Park Borås och Högskolan i Borås fortsätter:

–Som motvikt till Black Friday vill vi vid Science Park Borås uppmärksamma en aktör som bidragit till en mer hållbar konsumtion. Årets pristagare har verkligen visat att det går att göra goda affärer samtidigt som det blir lätt för konsumenten att förlänga livslängden på både kläder och skor.

Vandringspriset är en t-shirt från ett överskottslager förärad med Hennings, samt tidigare vinnares, namn tryckt i Science Park Borås innovationsmiljö DO-tank Center. Under eventet hölls också en inspirationsföreläsning av Henning där han berättade om sin resa med Repamera och Circular Monday.

Text: Lisa Dohlnér Lundwall
Foto: Vasilios Bartziokas