Ny lagstiftning, ny teknik och nya krav från konsumenter förändrar textil- och modebranschen i grunden – och sätter hållbarhet i fokus. Kompetensutvecklingsprojektet re:skills Textile & Fashion, som initierats av Science Park Borås och Nordiska Textilakademin, ska hjälpa företagsledare att hitta vägar framåt – och säkra viktig framtidskompetens. Här kommer en sammanställning på av trendspaningar som sammanfattar förändringarna.

Omställningen i textil- och modebranschen handlar om digitalisering, artificiell intelligens (AI), krav på miljövänliga material och hållbara leveranskedjor, färre nyinköp och mer second hand, delningsinitiativ, reparationstjänster och uthyrning. Producentansvar för återvinning av textilier blir lag och medvetna konsumenter kräver full transparens och information. Traditionella köpcentrum omvandlas till mötesplatser för cirkulär konsumtion och begreppet modebutik får en helt ny innebörd. Trendspaningar visar att textil- och modebranschen står inför en genomgripande omvandling – som helt ändrar spelreglerna.

En sammanställning av en mängd trendspaningar som re:skills Textile & Fashion gjort visar att digitalisering, globalisering, automatisering och inte minst ett starkare fokus på hållbar konsumtion är megatrender som påverkar branschens förutsättningar. I fokus står klimatet som gör en grön omställning brådskande.

Charlotte Nordén, VD för Cellbes och styrelseordförande för Svensk Handel Stil, menar att det inte ska tummas på framtidens kompetenser.

– Behovet av omställning är stort nu när textil- och modebranschen genomgår ett skifte och där spelar kompetensutveckling en stor och viktig roll för att kunna möta framtidens handel, säger hon.

Lönsamhet en viktig del
Regeringen har slagit fast att Sverige ska vara ett föredöme när det gäller att uppnå målen i Agenda 2030 och i strategin för att ställa om till en cirkulär och biobaserad ekonomi pekas textil ut som ett viktigt område. Enligt nya EU-direktiv ska alla medlemsstater senast 2025 samla in textilier separat för återanvändning och återvinning – en insamling som producenterna föreslås få ansvar för. Därtill krävs enligt utredningen ytterligare styrmedel och initiativ – politiska, branschgemensamma, branschöverskridande och även konsumentdrivna.

Redan i dag gör digitalisering och AI, i viss mån, det möjligt att exempelvis producera exakt efterfrågad mängd kläder, utan att skapa onödigt spill. Men det behövs ett fortsatt arbete med såväl teknikutveckling och materialinnovation som att skapa nya kompetenser hos företagen för att öka kunskapen om cirkulära flöden – som även behöver göras lönsamma.

Materialbrist och coronapandemi förväntas öka medvetenheten
För att förstå framtidens utmaningar kopplat till textil- och modebranschen är det värdefullt att bena ut vilka erfarenheter framtidens konsumenter har och hur de förestående behoven kommer att förändras.

I ett scenario från en rapport som projektet Kvarterets konsumtion 2030 tagit fram har samhället år 2030 tagit avgörande steg för att få bukt med klimatförändringarna. I rapporten beskrivs också att det råder en osäkerhet kring att få tag på nya varor, det mesta är i stället modifierat, lagat, uppgraderat, cirkulärt och tillverkat i symbios mellan olika verksamheter.

Peter Serrander, projektledare för Kvarterets konsumtion 2030, bekräftar bilden av att morgondagens konsumenter kommer att ställa högre krav och tror samtidigt att företag redan nu måste vara beredda på att möta den gruppen ganska snart.

– År 2030 har cirkulär konsumtion gått från nisch till mainstream och cirkulenterna (en användare och inte en ägare av en saks livscykel) är vana att dela, hyra och låna de saker de behöver. Inte minst har den generation som växt upp i coronapandemins kölvatten och under klimatkrisen en stor krismedvetenhet. De kommer vara beredda att göra radikala förändringar av sina liv och ställa höga krav på företag kring miljö- och klimathänsyn, säger Peter Serrander.

Framtiden kan vara här redan i morgon
I de trendspaningar som re:skills tagit del av framgår det tydligt att konsumenter redan efterfrågar mer information om en produkts miljöpåverkan i form av till exempel använda kemikalier, transporter och energikällor samt vilka arbetsförhållanden som rått för personalen i produktionen. Detta för att själva kunna bedöma företag och produkt – och den informationen förutsätter kunderna att företagen själva ska presentera. Även skärpt lagstiftning utökar företagens producentansvar och skapar ett behov av att mäta hållbar konsumtion. Därför väljer allt fler företag att visa visuella, konkreta material för kunder som handlar på nätet. Dessutom pekas pris, komfort och tillgänglighet ut som avgörande för om en konsument kommer att göra ett hållbart val eller inte. Men bra information kan göra att mindre prishöjningar accepteras – om de slår an på värderingar, feelgood, återkoppling – och känslan av att göra skillnad.

Adrian Zethraeus, projektledare för F/ACT movement vid Science Park Borås, har i sitt uppdrag identifierat och arbetat med just en sådan grupp där han sett hur de “nya” konsumentgrupperna allt mer normaliseras.

– I projektet F/ACT Movement samarbetar vi med konsumenter som ligger i framkant och i hög grad redan gör aktiva val för en mer hållbar konsumtion. Det är tydligt att denna grupp medvetna konsumenter också ställer krav på tillgänglighet, servicenivå och utbud för de cirkulära tjänsterna. Vi ser stora möjligheter för företag att genom innovation och nya samarbeten utveckla lösningar som hjälper kunden sänka sitt konsumtionsbaserade miljöavtryck samtidigt som affären stärks. Detta kräver både nya infallsvinklar för beslutsfattandet och stärkt kompetens i själva genomförandet, säger Adrian Zethraeus.

Kompetensutveckling för att framtidssäkra
Utifrån sammanställningen är det tydligt att det händer, och kommer att hända, väldigt mycket på området och att textil-och modebranschen står inför omfattande utmaningar råder det ingen tvekan om. Men det står också klart att branschen ser positivt på framtiden och har ett stort rekryteringsbehov. Det gäller både inom tillverkningen, där antalet arbetstillfällen spås öka när företag allt mer överväger att flytta hem sin produktion, och inom handeln – där nya kompetenser kommer att efterfrågas.

Lenita Oderfält, projektsamordnare på Nordiska Textilakademin och re:skills Textile & Fashion understryker att kontinuerlig kompetensutveckling är det bästa sättet för företagsledare att framtidssäkra sin verksamhet genom en utbildningsaktör som kan branschen.

– re:skills Textile & Fashion, med yrkeshögskolan Nordiska Textilakademin som utbildningsleverantör och Svenska ESF-rådet som finansiär, erbjuder individer och företag kostnadsfri kompetenshöjning för framtiden där cirkulära affärer och hållbara produkter är i fokus. Vår ambition är att underlätta textilindustrins nödvändiga omställning mot en mer hållbar konsumtion – med målet att skapa nya arbetstillfällen för både produktion och framtidens handelsanställda, säger Lenita Oderfält och fortsätter:

– Det är en utveckling som svensk textilindustri enligt flera rapporter kommer att vinna på och re:skills är en bit i pusslet som läggs för att lösa dagens klimatfrågor – och rusta Sveriges textilbransch för en helt ny verklighet och helt nya möjligheter.

Konsumenternas krav på hållbarhet kräver en annan kunskap och medvetenhet, och rådgivning och dialog med pålästa kunder antas ta över den traditionella säljrollen. I digitaliseringens och hållbarhetsfokusets spår tros nya yrkesroller växa fram, men trendspaningar vittnar framför allt om vikten av att toppa redan befintliga yrkesroller med framtidskompetenser.

Förmåga att läsa av och förstå trender, situationer och kunder, samt använda kunskapen för att driva företagen framåt kommer att bli allt viktigare i framtiden, både online, offline och däremellan. I framtidens textil- och modebransch finns ett ständigt behov av att lära om och lära nytt.

Källor
Producentansvar för textil – en del av den cirkulära ekonomin, SOU 2020:72
Hållbar, kreativ och medveten – så formar vi framtidens textil- och modebranschKvarterets Konsumtion – framtidsscenarios och koncept för cirkulär konsumtion i Västra Götaland, Science Park Borås vid Högskolan i Borås, 2020
Hållbara konsumtionstrender 2021, SWECO, på uppdrag av Science Park Borås vid Högskolan i Borås, 2021

Läs mer
Nordiska Textilakademin
re:skills.nu

Susanne Nejderås tankar om 2021

Julen börjar närma sig och vi kan med tillförsikt blicka tillbaka på ett annorlunda år där kulturell samverkan varit en ledstjärna genom flera projekt och aktiviteter. Att lösa textil- och modeindustrins problem kräver samarbeten på lokala, nationella och internationella plan eftersom att branschen är global och så även lösningarna. I år öppnade vi därför upp vår innovationsmiljö för världen och bjöd in företag från USA och Sydafrika att delta i vårt Big DO Design Hackathon. En satsning som gav en fin utdelning med resultat över förväntan.

Utmaningar

För att skapa förändring behöver vi, förutom global samverkan, gå samman och enas kring vad vi ska prioritera och hur vi gör det. Följaktligen deltog och arrangerade vi konferenser, rundabordssamtal och förde dialoger med många parter – från FN och EU till Sveriges regering, företag och andra intressenter där det tydligt finns en vilja för en förändring. En av de största utmaningarna vi står inför är att förändra attityder och bryta invanda beteendemönster. Men intresset för alla våra projekt och aktiviteter har gång på gång visat på att många företag är villiga att ställa om och göra skillnad på riktigt!

Förutom vårt stora hackathon har vi genomfört en rad olika projekt och aktiviteter, såsom Almedalen i Borås, Textile Challenge och en internationell konferens. Vi har också fortsatt vårt projektarbete med intressanta resultat inom alla våra fokusområden. Inom området Hållbar textil bedriver vi flera projekt där några av dem fokuserar kring nya råmaterial, såsom ull. Här har vi haft möjligheten att starta en kunskapsnod inom området och vi ser fram emot en spännande utveckling framåt.

Spännande framtid

Inom området Smarta och Interaktiva textilier ser vi många lyckosamma resultat under året där projektet Suitceyes, som utvecklat plagg för personer med dövblindhet, berört många och fångat allmänhetens intresse. Projektet Mikrofabriker, inom fokusområdet Industri 4.0, fortsätter att utvecklas med lokala produktionshubar i en global kontext där bland annat en kollektion skapades tillsammans med Gina Tricot. Ett intressant framtidsprojekt som väcker många tankar och kan få stor påverkan framöver.

Den kreativa och digitala utvecklingen har verkligen banat vägen och stärkt våra globala samarbeten. Tillsammans med en öppenhet kring förändring och en vilja att vara med i omställningen till en cirkulär ekonomi visar på goda förutsättningar att uppfylla visionen mot en bättre värld.

Med dessa ord känner jag mig trygg att ta lite julledighet och hoppas att jag delar känslan med er.

Jag önskar er en God Jul och ett Gott Nytt År!

Susanne Nejderås, Chef och Textilstrateg Smart Textiles

Expertgruppen Normskifte till cirkulär ekonomi har fått i uppdrag av Delegationen för cirkulär ekonomi att göra en studie kring hur efterfrågan på cirkulära textila produkter och tjänster kan stärkas.

– Vi ser att drivkrafter hos företag och individer är viktiga i omställningen till en cirkulär ekonomi med efter­frågan på hållbara textila produkter och tjänster. Företagen måste drivas av annat än att tillverka nya produkter. Det är viktigt att sälja funktioner och tjänster i högre grad än produkter, säger Birgitta Losman, sammankallande i gruppen Normskifte till cirkulär ekonomi och hållbarhetsstrateg på Science Park Borås vid Högskolan i Borås.

Pris och kemikalieförbud viktigt för företagen

En enkätundersökning har gjorts för att fånga hur företag inom sektorn ser på barriärer för hållbar konsumtion samt vad företagen ser som viktigt för att avgöra dessa barriärer.

– Där ser vi att företagen rankar förbud mot farliga kemikalier som allra högst som åtgärd för mer cirkulära produkter och tjänster. Dock är det en fråga som man helst ser hanteras på EU-nivå, säger Birgitta Losman.

I den genomförda enkätstudien syns även ett stort engagemang i frågan om att vilja ställa om till mer cirkulär ekonomi, men också en oro över konkurrens, pris och regelkrångel. Både förslag som hand­lar om företagens eget ansvar, konsumenternas agerande och lagstiftarens lyfts fram.

Pris och utbud som möter olika drivkrafter för hållbarhet viktigt för konsumenterna

Fallstudien har gått igenom ett antal tidigare gjorda studier, bland annat de konsumtionsrapporter som gjorts vid Science Park Borås och slutsatserna från det nationella projektet F/ACT Movement. Pris är en viktig faktor för konsumenterna men också ett utbud som verkligen möter olika drivkrafter för hållbarhet.

Sverige behöver bestämma hur det textila avfallet ska hanteras

Arbetsgruppen bedömer det vara av stor vikt att det blir tydligt huruvida regeringen avser att genomföra ett producentansvar för textil, samt att det blir tydligt var producenternas ansvar börjar och slutar.

– Det är viktigt för en mer hållbar konsumtion att omgående besluta om svensk utsortering av textilavfall, vilket med nuvarande avfallslagstiftning också innebär att förbud mot förbränning av det utsorterade avfallet inträder, säger Birgitta Losman.

Börja med hållbarhet redan i grundskolan

Arbetsgruppen betonar också vikten av att genomföra reformer som främjar en mer hållbar konsumtion av textil på den svenska marknaden, på ett sätt som fungerar även för företag som är verksamma internationellt, samtidigt som ett kraftfullt arbete behövs för gemensamma regelverk i EU och internationellt. Arbetet behöver ske parallellt.

– Det är också viktigt att redan i grundskolan på ett konkret och tydligt sätt integrera teoretisk och praktisk kunskap om hållbarhet inom det textila området. Redan idag gör många lärare fina insatser. Färdigheter i klädvård, reparation och kunskap om material är av betydelse, förklarar Birgitta Losman.

Rapporten tar i första hand sikte på åtgärder som kan beslutas i svenska statsbudgeten i närtid, men tar även upp åtgärder på längre sikt. En viktig åtgärd på längre sikt är att beskatta uttag av jungfruliga råvaror och sänka skatten på arbete.

Fakta om rapporten

I arbetsgruppen som tittat på barriärer och förslag på policyåtgärder nationellt i Sverige har följande personer ingått:

• Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg Högskolan i Borås/Science Park Borås. Tidigare Särskild utredare regeringskansliet avseende Producentansvar Textil (2019-2020), sammankallande
• Lina K Wiles, hållbarhetschef Elis samt ordförande i Expertgruppen Normskifte till cirkulär ekonomi
• Cecilia Tall, generalsekreterare, Sveriges Textil- & Modeföretag (TEKO)
• Adrian Zethraeus, projektledare F/ACT Movement och re:textile, Science Park Borås.

Avstämningar för kunskapsinhämtning har även gjorts med Konsumentverket och Naturvårdsverket.

Läs hela rapporten här

Text: Henrik Eriksson, TEKO
Foto: Fredrik Malmlund

Projektet Inn2Health är ett samarbetsprojekt där Science Park Borås tillsammans med övriga västsvenska science parks, MedTech West och Innovationsplattformen Västra Götalandsregionen under 3 år har drivit branschöverskridande samarbete för teknikutveckling och innovation. Nu lanseras modellen Inn2Solutions, ett verktyg för att möta behov och utmaningar inom hälso- och sjukvården.

Projektguppen inom Inn2Health

Syftet med Inn2Health har varit att stärka västsvenska företags deltagande i Cross Collaboration-projekt genom tillgång till science parks nätverk, kompetens, kunskap och teknik. Fokus har varit på folksjukdomar och andra relevanta problemområden som Västra Götalandsregionen identifierat. Inn2Health har under projekttiden arbetat fram modellen Inn2Soultions för att möta behov och utmaningar inom hälso- och sjukvården. Med Inn2Solutions kan även andra branscher göra samma sak.

Linda Nydén, projektledare vid Science Park Borås, har varit med och arbetat i projektet:

– Science Park Borås driver idag en mängd olika projekt där samverkan är en viktig del i de flesta av projekten.  För att nå ett bra samverkansarbete behöver man dels ett brett nätverk för att hitta rätt parter för projektet, men också en bra metodik för hur det ska gå till på bästa sätt. Vi har genom Inn2Health projektet breddat vårt nätverk främst inom science parkerna inom Västra Götalandsregionen men också genom nya kontakter med deltagande parter från ”Cross Collaboration Days”.

– Metodiken eller processen för att ta sig an ett behovsinriktat problem är applicerbar på flera områden, inte bara inom hälsa och sjukvård. Det kommer därför att bli väldigt spännande att använda materialet för kommande projekt inom Science Park Borås, fortsätter Linda Nydén.

Läs rapporten om Inn2Solutions här.

Projektet, som avslutas vid årsskiftet, har genomförts av Science Park Borås tillsammans med Sahlgrenska Science Park, Lindholmen Science Park, Science Park Skövde, Johanneberg Science Park, MedTechWest (Chalmers Tekniska Högskola), Innovatum Science Park och Västra Götalandsregionen.

Slutseminariet för designprojektet Conditional Design bjöd på spännande panelsamtal och en mängd olika perspektiv kopplat till ämnet cirkulär ekonomi. Samtalen och reflektionerna under slutseminariet ledde till en stor mängd inspiration, idéer och insikter som samlats i en reflektion och slutsats i sju punkter samt kommentarer formulerade av projektledare Adrian Zethraeus.

1.       Rätt design och material till rätt applikation

Enda gången vi människor inte interagerar med textil är när vi står i duschen, och då är handduken inte långt borta. Vad detta pekar på är hur många olika användningsområden och behov som textilen är designad för. Det finns därför ingen enkel slutsats vad som är den mest hållbara textila produkten, utan det beror på användningsområde, produktionsmetoder och affärsmodell.

2.       Långsiktighet

På produktnivå blir långsiktighet och strategiskt tänkande viktigt för att skapa produkter som låser upp affärsmöjligheterna i det cirkulära systemet. Att kunna tjäna pengar på tjänster, återanvändning och återvinning kopplat till sin produkt blir nödvändigt för att säkra lönsamheten i den cirkulära ekonomin.

– Genom framtidsadaptiv design kan vi minimera risken för produkter som är oanvändbara på grund av att funktion eller estetik föråldras eller blir omodern. På så sätt blir design ett strategiskt verktyg för att minska risk, menar Adrian Zethraeus och fortsätter:

– Finansiell risk är ett intressant ämne när det kommer till uppskalning och transformation. Förutsägbarhet och riskminimering är nyckelfaktorer för detta, därför blir det viktigt att ”spelplanen” nu riggas för att stödja den hållbara omställningen, och för detta behövs skarp politik.

3.       Samarbeten

Både uppströms i värdekedjan och på marknaden med kunder och konsumenter blir samarbete och samskapande viktiga nycklar för att landa rätt. Det handlar både om att förstå behoven hos slutanvändaren och att hitta rätt avsättning för den resurs som idag blir avfall. En annan utmaning är att den kompetens som behövs för att genomföra omställning är utspridd i systemet och därför behöver samlas. Både befintliga och nya aktörer behöver samarbeta för att bidra till omställning.

4.       Det regenerativa perspektivet

På det vis vi bedriver textilindustrin idag är polyester ofta den bästa råvaran sett till sammanvägningen av miljöaspekter och ekonomiska kriterier. Samtidigt kan polyester, som är en oljeprodukt, inte bidra till regenerering av ekosystemen, utan det viktiga blir att den kan ingå i ett tekniskt kretslopp där produkters livslängd maximeras och uttjänt material kan fiberåtervinnas. Därför blir det extra viktigt att vi arbetar med ett regenerativt perspektiv när vi utvinner råvaror till naturmaterial. Tillvaratagandet av svensk ull, som idag inte nyttjas fullt ut, är exempelvis en möjlighet. I dag är den svenska ullen en biprodukt av köttproduktion, men också av ekosystemtjänster som att hålla öppen betesmark. Rätt förädlad har den svenska ullen möjlighet att skapa produkter av hög kvalitet som går att återvinna i flera loopar.

5.       Kunder och kundbeteende

Även om branschen inte kan lägga ansvaret på kunden att göra bästa möjliga val finns det mycket att önska av kunders beteende som skulle gynna aktörer i det cirkulära systemet. I textilsortering vittnas det exempelvis om högkvalitativa märkeskläder i bra skick som behöver kasseras för att givaren i hög grad sett insamlingsboxen som sin tvättkorg och skänkt smutsiga plagg. Dessa kan inte hanteras av second hand-aktörerna och måste därför gå till förbränning.

– Vi behöver förändra synsättet och respekten för textila produkter genom att höja kunskapen och förståelsen för miljöpåverkan från den textila värdekedjan och möjligheterna i det cirkulära systemet. Ett sätt skulle vara att inkludera det cirkulära perspektivet i skolundervisningen och att tänket också genomsyrar många olika ämnen, säger Adrian Zethraeus.

6.       Innovation

Framtidens innovationer behöver vara proaktiva så till vida att de bidrar till framåtsyftande lösningar, och inte bara reagera på uppkomna problem. I floran av start up-företag syns många exempel på detta, framför allt kopplat till informationshantering för att främja cirkulära materialflöden. Ett annat exempel är smarta textilier som kan användas för att skapa dynamiska storlekar, det vill säga plagg som går att justera i storlek och passform. Detta kan innebära att flera användare kan dela på samma produkt eller att behovet av stora lager med många storleksvarianter minskar.

7.       Tänkande och ”Mindset Growth”

Våra synsätt beror sällan på sakernas faktiska tillstånd. Med nya perspektiv kommer nya sätt att tänka och se på både problem och lösningar vilket kan kallas för ”Mindset Growth”, däri det ligger en viktig nyckel för omställning och transformation.

Ett nyttigt perspektivskifte, som kan bli ett ”wake up-call”, skulle kunna vara om alla som arbetar inom textil och mode erbjöds praktik vid sorteringsbandet hos aktörerna som idag hanterar de kläder vi gör oss av med, för att själva bevittna och uppleva hur kortsiktiga designval med avkall på kvalitet till förmån för kortsiktiga kostnadsbesparingar förstör möjligheterna till andrahandsförsäljning. Mängder av plagg som samlas in kasseras eller säljs på export på grund av för dålig kvalitet. Noppor, vridning eller andra uppenbara defekter på plagg bidrar därför till ökade kostnader och missade intäkter i plaggets hela livscykel.

Läs Adrians Zehtraeus reflektioner i sin helhet här
Läs mer om projektet Conditional Design här

När Agenda 2030 i Väst bjöd in till forumträff tillsammans med Science Park Borås och Högskolan i Borås, samlades ett 80-tal personer i DO-tank Center och digitalt för en förmiddag med fokus på cirkulär omställning. Under dagen delades också ett vandringspris ut till följd av Den hållbara konsumentens dag. Årets mottagare av utmärkelsen var Repamera, som representerades av dess grundare Henning Gillberg.

Cirkulär ekonomi har hittills i hög grad handlat om produktionen och erbjudandet av produkter och tjänster. Forumträffen ställde följaktligen frågan ”Leder satsningar på cirkulär ekonomi till hållbar konsumtion?” och hade fokus på konsumenten och den privata konsumtionen.

Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg vid Science Park Borås och Högskolan i Borås, och Rebecka Jorquera, verksamhetsledare Agenda 2030 i Väst, hälsade välkomna och presenterade dagens tema.

Först ut bland talarna var Anders Wijkman, samhällsdebattör, som pratade om hållbarhet ur ett globalt perspektiv. Han pratade bland annat om begreppet cirkulär ekonomi och hur det enligt honom istället borde kallas spiralekonomi. När en produkt återbrukas, repareras eller återvinns så tappar det i värde och cirkuleras därför inte på samma nivå, utan rör sig nedåt som i en spiralvärdemässigt.

”Det måste vara lätt att göra rätt”

Eva Eiderström, chef Handla miljövänligt på Naturskyddsföreningen, lyfte vikten av delaktighet. För att skapa förändring krävs att fler deltar och mobiliserar sig. Det krävs att problem synliggörs och lättillgängliga alternativ presenteras för att göra alla till en del av lösningen, få människor att kontinuerligt ta små steg framåt. Hennes budskap var att det helt enkelt måste vara lätt att göra rätt.

Oskar Knubbe, grundare av Vindpinad, representerade näringslivet med sina erfarenheter från sin butik inom friluftsliv och outdoor sports. Genom att ur ett hållbarhetsperspektiv utvärdera alla produkter som säljs i butiken vill han guida och hjälpa kunderna att göra mer hållbara val. Och även om affärsidén är att sälja nyproducerade kläder är målet att väva in hållbarhetsfrågan i köpet för att få kunden att använda och vårda produkten så länge som möjligt.

– Det handlar inte bara om ett utseende och ett pris, utan det handlar om kvalitet och däri också hållbarhet, både miljö och social hållbarhet. Och om man som brukare tar till sig den informationen då kommer man att vilja ta hand om sina saker och skapa en känsla av relation till sin produkt, säger Oskar Knubbe.

Gabriella Wulff, forskare vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet, lyfte reduce-prespektivet av den cirkulära ekonomin. Hon efterfrågar ett större fokus på hur vi kan minska konsumtionen överlag. Ett stort ansvar läggs på slutkonsumenten, men överproduktionen inom industrin är ett stort problem med mycket spill där bland annat 12 % av fibrer aldrig lämnar fabriksgolvet, 25 % av produkterna som tillverkas aldrig säljs och endast 60 % säljs till fullpris. Reor och kampanjer är en del av en kultur av överkonsumtion. Hennes bidrag till diskussionen är att se till hela bilden, att helt enkelt synliggöra volymerna inom cirkulär ekonomi.

Lise Nordin, Klimatsamordnare Västra Götalandsregionen, och Svante Sjöstedt, Klimat- och energistrateg Länsstyrelsen Västra Götalands län, avrundade med att berätta om arbetet med Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om.

Förmiddagen avslutades med workshops i två spår där cirkulär omställning fortsatte att diskuteras. Adrian Zethreaus, projektledare vid Science Park Borås, introducerade det fortsatta samtalet genom en presentation av ett antal projekt inom cirkulär ekonomi som pågår vid Science Park Borås.

Repamera prisades för sitt bidrag till hållbar konsumtion

Som fortsättning på dagen delades utmärkelsen Den hållbara konsumentens dag ut under en prisceremoni i DO-tank Center. Science Park Borås uppmärksammar varje år en aktör som gjort mycket för att nå en mer hållbar konsumtion. Utmärkelsen inrättades 2019 som en motvikt till Black Friday och den ohållbara konsumtionshetsen.

I år uppmärksammades företaget Repamera, som representerades av grundaren Henning Gillberg, för sitt arbete med lagning och måttanpassning av kläder, skor och väskor genom en nätbaserad tjänst som gör det enkelt för kunden att förlänga livslängden på sina ägodelar.

Repamera tilldelas utmärkelsen med motiveringen: Med hantverksskicklighet, kvalitet och hög tillgänglighet gör Repamera det möjligt för konsumenter att förlänga livslängden på textil. Repamera inspirerar genom goda affärer fler att göra normförflyttning från linjärt till cirkulärt beteende.

– Jag känner mig ärad att få utmärkelsen på Den hållbara konsumentens dag. Det känns som en jordnära utmärkelse där ni verkligen övervägt vem som ska få motta priset och det gör mig väldigt glad, säger Henning Gillberg, grundare av Repamera och fortsätter:

– Cirkulär konsumtion och att konsumera reparation borde vara det normala. När det kommer till cyklar eller bilar så är reparation helt naturligt, men där är vi inte än när det kommer till kläder. Genom Repamera vill vi förenkla för kunden att laga sina kläder istället för att kassera dem.

Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg vid Science Park Borås och Högskolan i Borås fortsätter:

–Som motvikt till Black Friday vill vi vid Science Park Borås uppmärksamma en aktör som bidragit till en mer hållbar konsumtion. Årets pristagare har verkligen visat att det går att göra goda affärer samtidigt som det blir lätt för konsumenten att förlänga livslängden på både kläder och skor.

Vandringspriset är en t-shirt från ett överskottslager förärad med Hennings, samt tidigare vinnares, namn tryckt i Science Park Borås innovationsmiljö DO-tank Center. Under eventet hölls också en inspirationsföreläsning av Henning där han berättade om sin resa med Repamera och Circular Monday.

Text: Lisa Dohlnér Lundwall
Foto: Vasilios Bartziokas

Utmaningar inom textil- och modeproduktion, forskningens roll, politikens inverkan och resultaten från Big DO Design Hackathon. Det var några av de ämnen som stod på agendan när International Summit 2021 Big DO Design Hackathon gick av stapeln den 26 oktober i DO-tank Center vid Science Park Borås. Den digitala konferensen sågs av över 300 tittare världen över och anordnades av den nationella plattformen för hållbart mode och hållbara textilier – Textile & Fashion 2030.

Bland talarna syntes inte bara representanter från UNDP, Patagonia och Fjällräven, utan också välkända namn som Håkan Juholt och Alice Bah Kuhnke. Tillsammans delade de med sig av sina erfarenheter och reflekterade över begreppet “mindset growth”, hur det går att bryta invanda mönster och tankesätt genom att utforska såväl kulturella som nya perspektiv.

Syftet med konferensen var dels att uppmuntra företag att utmana sig själva men också att fånga upp stora frågeställningar och identifiera lösningar för att minska klimatavtrycket, förklarar Susanne Nejderås, plattformsledare för Textile & Fashion 2030.

Panelsamtal med Susanne Nejderås, Jonas Larsson, Annegret Affolderbach och Catarina Rolfsdotter-Jansson.

– Konferensen arrangerades som en del av regeringsuppdraget Textile & Fashion 2030 för att inspirera företag och öka insikten bland beslutsfattare om utmaningarna men också möjligheterna när det gäller hållbarhet inom textil- och modeindustrin. Genom konferensen ville vi också dela med oss av vår kultur som innebär mod att prova nya saker, där misstag ses som något positivt och som driver processen framåt mot önskvärda mål, säger Susanne Nejderås och fortsätter:

– Textil- och modeindustrin är en av de industrier som påverkar världen mest negativt. Produktionsprocessen, såsom färgning och beredning, står för majoriteten av klimatproblematiken i den textila värdekedjan. Parisavtalet och att uppfylla klimatmålen är en utmaning. Tiden är knapp vilket innebär att vi måste agera nu och vi måste göra det tillsammans.

Frågeställningar knutna till hackathon

Med utgångspunkt i Big DO Design Hackathon, samlade representanter från Textile & Fashion 2030 en rad olika företag, designers och innovatörer från Sverige, USA och Sydafrika under första hälften av 2021. Tillsammans fick deltagarna i uppgift att skapa egna designkoncept utifrån några av FN:s globala hållbarhetsmål, där resultaten senare skulle visas på konferensen.

Det var bland annat innovationsmiljön DO-tank Center, där konferensen också ägde rum, tillsammans med forskare och experter från bland annat Textilhögskolan som möjliggjorde att idéer, koncept och prototyper kunde utvecklas.

Moderator Catarina Rolfsdotter-Jansson med ullhattar som skapats under Big DO Design Hackathon.

Jonas Larsson, lektor vid Textilhögskolan och en av projektledarna för Big DO, var med under processen och handledde flertalet av deltagarna.

– Genom att vi sammanförde människor från olika platser i världen med olika kultur, gav det en hel del nya perspektiv på de utmaningar textil- och modeindustrin står inför. Tillsammans skapade vi cirkulära koncept som adresserar dessa utmaningar och som vi hoppas inspirerar folk i branschen, politiker och konsumenter att agera för att hålla oss inom de planetära gränserna, säger Jonas Larsson och fortsätter:

– Det är väldigt roligt att uppleva engagemanget för hållbarhetsfrågor hos deltagarna och att följa utvecklingen i mötet mellan människor, material och maskiner. Under konferensen märkte vi att de nya koncepten som kommit ifrån Big DO Design Hackathon, öppnade upp för möjligheten att anta nya utmaningar och ställa nya frågor.

En av de elva aktörerna som deltog i Big DO, och som presenterade sitt resultat under konferensen var Studio Heijne.

– Det har varit berikande att vara en del av Big DO och att vara omgiven av öppensinnade, kreativa människor som tillsammans får innovation att hända, säger Studio Heijnes grundare Wendy Heijne.

Wendy Heijne från Studio Heijne.

– Innovationer uppstår inte av sig själva. Det krävs en öppen miljö där människor med olika bakgrunder och från olika kulturer kan mötas och öppet utbyta idéer. Vi kommer fortsätta detta samarbetet och ta med oss vilken enastående och unik resa det varit. Med fortsatt vidgade perspektiv och ett globalt och inkluderat arbetssätt är detta starten på något som är ännu större och som leder oss framåt mot en bättre och hållbar värld, avslutar Susanne Nejderås.

Läs mer

Se konferensen i efterhand här!

Se resultaten från Big DO Design Hackathon här!

Se alla deltagare och talare här!

Text och foto: Vasilios Bartziokas

Anna Lidström, konstnärlig ledare för Re:textile på Science Park Borås och doktorand på Textilhögskolan, har tilldelats pris för sitt stora engagemang för re-make från återvunna plagg och hållbar textil under Stockholm Fashion Week.

– Jag är hedrad och väldigt glad. Jag har jobbat med hållbart mode och då främst re-design under många år. Att få detta pris ser jag som ett kvitto på allt arbete jag lagt ned. Det har ju skett en enorm utveckling inom detta designområde under senare år och det är otroligt spännande att få fortsätta att utveckla ämnet genom både forskning och olika typer av samarbeten med modebranschen, säger hon.

Ur motiveringen:

Anna Lidström arbetar, genom sin konstnärliga forskning och genom sitt bolag Another studio, för att göra hållbart mode både inkluderande och inspirerande. Som designer och forskare lär hon ut genom att själv göra och hon brinner för att utforska och analysera den estetiska potentialen i klädavfall. Hon fyndar på loppisar och second hand-butiker och designar om plagg på ett roligt och opretentiöst sätt med energi och humor.

Hon fick pris i kategorin ”Innovation Driver Influencer Award”. Priset delades ut av Boozt.com som genom detta vill hylla innovativt och kreativt nordiskt mode och design.

Läs mer på Stockholm Fashion Weeks webbsida

Text: Solveig Klug
Foto: Privat

Nya upplevelser för kunden och möjligheter till nya affärsmodeller, det öppnar innovationsprojektet Connect Me för. Genom att sätta interaktiva taggar i plaggen går det att koppla dem både till spårning av produktionsflödet och till olika slags tjänster.

Modebranschen står inför enorma utmaningar när det gäller hållbarhet och att hitta nya typer av intäktskällor. Vägen dit kräver att modeindustrin digitaliseras genom hela ekosystemet, från råvaruproducent till slutkonsument. Kärnan i projektet är att få till ett cirkulärt förhållningssätt till produktion och konsumtion.

Ett av delprojekten inom Connect Me har genomförts vid Science Park Borås och Textilhögskolan, tillsammans med ett antal modeföretag som nappat på idén med att förse plagg med en så kallad NFC-tagg (Near Field Communication – avläsning av taggen utan direktkontakt med läsare).

Flera olika kompetenser har koppats till projektet.

Koppling mellan plagg och digital plattform

Mathias Bräck, innovationstekniker vid Science Park Borås, har arbetat med att utveckla taggen:

– Vi har samverkat med företag kring nyttjandet av NFC-teknik inom framtida affärer. För att få den ekonomiska kalkylen att gå ihop i en cirkulär affärsmodell, där plaggen ofta är ganska kostsamma att producera då de ska leva länge eller ha en modulär design, behövs flera alternativa intäktskällor – förutsatt att kunden inte är beredd att ta hela kostnaden. Då kan NFC-tekniken vara en möjliggörare genom att fungera som koppling mellan det fysiska plagget och en digital plattform. Genom att uppmuntra kunden att återkommande skanna sina plagg i olika situationer, kan detta generera data som kan vara ett värde för producenten, förklarar han.

Taggen kan också underlätta för kunder, som inte är på samma fysiska plats, att på ett lätt sätt utbyta information om plagget. Exempel på detta kan vara hur många tidigare ägare plagget har haft, bilder på plagget genom hela sin livslängd tills nu, materialinnehåll eller intressant och värdehöjande historik.

Tillhörande webbapplikation

Ett annat delprojekt har handlat om att utveckla en webbapplikation med tillhörande backend-logik. För detta arbete står Björn Dahlstrand, systemutvecklare vid Högskolan i Borås. Han har jobbat med mjukvaruimplementering, främst inom ett annat projekt vid Science Park Borås, Lånegarderoben, som just nu är under utveckling och dockar in i projektet Connect Me. Där ska taggningen hjälpa till att hålla reda på utlåning och återlämning av plagg.

De kollektioner som ingår i projektet Connect Me visar att klädesplagg kan leverera upplevelser och intäkter under plaggets hela livslängd och därigenom hjälpa modebranschen att utvecklas till en hållbar upplevelsebaserad industri.

Underlättar automatisering av hantering

Jonas Larsson, lektor och forskare inom Textilt Management med fokus på digitala system för lokal produktion och kundanpassning av kläder och hållbarhet inom sko- och modeindustrin kommenterar:

– På grund av det textila materialets fysiska egenskaper låter helautomatisering av till exempel konfektionering att vänta på sig. Dock kan vi redan nu genom att tagga textila produkter underlätta automatisering av hanteringen av produkterna i andra sammanhang, exempelvis i distributionsflöden, i butik, i användarfasen hos bäraren där kläderna kan säga till när de inte använts på ett tag eller i återvinnings- och återanvändningsprocesser. På så sätt kan produkterna användas längre och slöseriet med naturresurser kan minska.

Jonas Larsson har tillsammans med projektgruppen kartlagt en ”state of the art”-matris, där man ser över möjliga taggningstekniker i relation till material, produkt och informationsdimension. Matrisen skapar också en förståelse för taggningstekniker utifrån tillämpning. Det är en modell som skapar en större förståelse gällande teknik respektive funktion.

– Kartläggningen i projektet har skapat nya förutsättningar för branschen och riktar vidare möjligheter vad taggade plagg kan skapa för mervärde för verksamheter, både gällande produkt och affärsmodell. Science Park Borås ser fortsatt taggningstekniker och spårbarhet som ett viktigt område inom cirkulär ekonomi att arbeta vidare med tillsammans med företag i framtida projekt, säger Marie Widén, projektledare vid Science Park Borås.

Utvecklat tech-pack

Ett av företagen som deltagit i projektet är XV Production i Borås.

– Vår roll har varit att hjälpa till att lösa de tekniska processerna för att underlätta för en sömnadsoperatör eller ett produktionsteam. Vi har gjort olika beskrivningar av hur man kan placera NFC-taggar på ett så smart sätt som möjligt med en bra konstruktion, både med hänsyn till hur man använder plagget och i sömnaden i produktionsprocessen, säger Evelina Ingvarsson som jobbar med profilering och koncept på företaget.

– Vi har utvecklat ett så kallat tech-pack, ett dokument som innehåller de tekniska beskrivningarna som är till för att underlätta informationsflödet mellan designer/beställare och produktionsteam/sömnadsoperatör. Ett tech-pack kan innehålla allt från material, tillbehör, mått och beskrivning på hur en produkt konstrueras.

Vad betyder samarbetet med Science Park Borås?

– Vi tycker att all forskning som Science Park Borås gör är väldigt intressant, och att få vara en del av detta betyder otroligt mycket för oss då vi vill vara i framkant inom textil- och modebranschen. Vi tyckte det var ett super kul projekt och hade gärna utvecklat tech-packen ännu mer och få in det i olika scenarier och branscher, säger hon.

Läs mer

Om Connect Me:

Syftet med projektet har varit att undersöka förutsättningar för att kunna implementera och kommersialisera taggningsteknik inom textil och mode, så kallade ”uppkopplade kollektioner” och se över förutsättningar för denna teknik inom textil och mode, identifiera kunskapsluckor kopplade till industrikrav och användande, vilket behövs för framtida utveckling.

Målet har varit att skapa ett underlag för aktörer inom textil- och modebranschen och visa hur taggningsteknik kan skapa möjligheter för cirkulära system. Under projektets gång har företag bjudits in till olika workshoppar för att få inblick i hur NFC-taggning kan användas.

Om ID-taggning av plagg:

NFC-tagg/NFC-chip: NFC står för ”Near Field Communication”. NFC-taggen kan kommunicera enbart med närhet, den behöver alltså ingen beröring.

• Taggningen skapar en unik koppling mellan ett fysiskt plagg och en digital story (där den unika identifikationen kan skyddas genom kryptering och lösenord).
• Taggen som fästs på plagget kan, förutom att bära en unik identitet, även användas mot konsument som informationsbärare. Exempelvis länka till en specifik webbplats.
• Taggen kan bära information från konsument som exempelvis triggar ett särskilt logistiskt flöde vid returer (exempelvis vid tvätt och reparation med mera).
• En NFC-tagg kan återanvändas, och har en livslängd på tio år och cirka 100 000 läs/skrivoperationer.
• En NFC-tagg lämpar sig bäst då man nyttjar NFC-teknikens särskilda egenskaper (som exempelvis möjlighet för kunden själv att läsa/skriva information). Annars fungerar exempelvis ett enkelt tryckt serienummer lika väl och är en mindre miljöbelastning.

Prototyper framtagna med tech-packs har ställts ut i DO-tank center på Science Park Borås för allmänheten. För att få tillgång till material, går det att ställa förfrågan till Marie Widén på Science Park Borås.

Projektet Connect Me har genomförts vid Science Park Borås i samarbete med branschorganisationen Swedish Fashion Council under perioden 2018-10-31– 2021-03-31 och har finansierats av Vinnova.

Text: Solveig Klug
Foto: Science Park Borås / Privat