Innovationsmiljön antar utmaningarna

Science Park Borås har aktivt deltagit i arbetet med att ta fram den textila strategin som EU-kommissionen nu presenterat. Innovationsmiljön möter frågorna i strategin på flera olika sätt i arbetet med transformation av textil- och modebranschen. Med verksamhetsområdena textil, konsumtion och samhällsutveckling täcker vi in de flesta av de aspekter som strategin lyfter och ser fram emot att tillsammans med våra samarbetspartner axla utmaningarna framåt.

– EU-kommissionens textila strategi pekar med all tydlighet på vikten och möjligheterna med en cirkulär omställning av textil- och modebranschen, och understryker samtidigt relevansen i det jobb Science Park Borås bedriver för att stödja denna omställning, säger Susanne Nejderås, chef för Smart Textiles, textilstrateg vid Science Park Borås och ansvarig för arbetet inom regeringsuppdraget Textile and Fashion 2030.

Välkommen förändring i syn på textilavfall

Sedan tidigare fanns det beslutade EU-kravet på utsortering av textilt avfall senast år 2025 och som en följd av detta förbud mot förbränning av avfallet. Nu tillkommer viktiga aspekter av avfallshanteringen, bland annat restriktioner vad gäller export av textilt avfall från EU. För Sverige handlar textilavfallet om 9.3 kg textilavfall per person och år. Det är en utmaning att hantera detta på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Idag bränns majoriteten även om fina insatser görs av ideella, offentliga och kommersiella aktörer och målet är att både få ner avfallsmängden och att ta tillvara det som ändå blir textilavfall. Textilstrategin innehåller viktiga delar för att ta tag i det textila avfallet.

Avfall hanteras mest effektivt uppströms

Producentansvarsutredningen i Sverige år 2020 pekade på behovet av att minska mängden ny fiber in i textil och modeindustrin och ställa krav på design och produktutformning som viktiga aspekter för att uppnå föreslagna mål i utredningen. Vi måste minska överproduktionen, förändra konsumtionen, öka spårbarheten, samla in och sortera i stor skala och öka såväl återanvändning som materialåtervinning.

– Som särskild utredare för producentansvar textil pekade jag bland annat på behovet av att kunna ställa hållbarhetskrav i designfasen samt att fler oönskade kemikalier måste bort från de textila flödena. Det finns mycket i den textila strategin som tyder på att nya steg nu tas på dessa områden och tillsammans med krav på att införa producentansvar i medlemsstater kan viktiga steg tas för en mer hållbar textil och modeindustri, säger Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg vid Högskolan i Borås och regeringens utredare av producentansvar textil 2020.

Projekt som visar vägen

Affärsmodeller och efterfrågan från konsumenter i de nya cirkulära flödena är viktiga aspekter av omställningen till mer hållbara system. Innovationsmiljön i Borås arbetar med prototyper, tjänsteutveckling och utmanar de linjära affärsmodellerna. Vi visar att det går!

– Att arbeta med cirkulära designkriterier, incitament för cirkulära affärsmodeller, cirkulär upphandling och att skapa folkrörelser och bred uppslutning för att möjliggöra textilindustrins cirkulära transformation är alla viktiga inslag i strategin och som återfinns i Science Park Borås projektportfölj, i satsningar som Circular Business Toolkit, re:skills, Cirkulär kommun och F/ACT Movement, säger Adrian Zethraeus, projektledare vid Science Park Borås

Innovationsmiljön i Borås ser fram emot det fortsatta arbetet utifrån EU:s textilstrategi tillsammans med våra intressenter och partners regionalt, nationellt och internationellt.

Läs mer

Till EU:s textila strategi

I Sverige idag är användandet av lokala råmaterial för textiltillverkning begränsat. I workshopserien Lin i fokus, som arrangeras tillsammans med Internationellt vävcenter i Rydal, undersöks vilka råvaror som har potential att på ett resurseffektivt samt ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt bidra till en innovativ lokal värdekedja – en kunskapsnod för textil innovation i en cirkulär ekonomi baserad på ansvarsfull resursanvändning av lokal råvara.

Den 26 april möttes forskning, näringsliv och hantverksorganisationer i Textile Fashion Center för att under en eftermiddag utbyta kunskap kring lin och etablera nätverk för kommande processer inom projektet Kunskapsnod för lokala biobaserade fiberråvaror. Drygt 40 deltagare deltog under eventet, som avslutades med en rundvandring i Textile Fashion Center där deltagarna bland annat fick besöka Smart Textiles Showroom, DO-tank Center och Textilhögskolans labb.

Lena-Marie Jensen, projektledare på Science Park Borås, och Maria Zelion, grundare av Skryta AB, hälsade välkomna. Sedan följde en rad av intressanta och spännande presentationer, bland annat av Maria Claesson, länshemslöjdskonsulent på Västra Götalandsregionen, som pratade om projektet 1 kvm lin, följt av Elin Johnsson, mottagare av Hemslöjdens linstipendium, som berättade om sin resa med lin från barndom till vuxen ålder, och Helena Andersson, som bor på gården Strömmared i Istorp utanför Horred, som delade med sig av inspiration och information om De sju häradernas hemslöjdsförenings linberedningsmaskiner som hon hyser och bevarar. Hanna och Jacob Bruce från Växbo Lin var också på plats och berättade om sin resa med företaget och hur de förvaltar och utvecklar ett textilt kulturarv.

Lin i fokus är en del av projektet Kunskapsnod för lokala biobaserade fiberråvaror vars syfte är att medvetandegöra och höja kunskapen kring lokal biomassa som kan utgöra råvara för mer hållbar textilframställning. I förlängningen innebär det att förvandla lokala biobaserade fiberråvaror till kommersialiserbara innovationer. De principer som projektet utgår ifrån är – använda material så länge som möjligt, designa bort spill och föroreningar från produktion, regenerera naturliga system och efter återbruk återvinna materialen.

–  Kunskapsnoden för lokal biobaserad fiberråvara är ett ambitiöst projekt som är mer angeläget än vad vi insett från början. Alternativa och nygamla fiber på nytt sätt, processade i hållbara förädlingstekniker, kommer att vara avgörande för hur vi lyckas ställa om till en fossiloberoende textilindustri. Kunskapshöjande insatser och nätverk av lokala mikrofabriker och värdekedjor är en viktig pusselbit i detta arbete, säger Lena-Marie Jensen, projektledare på Science Park Borås.

Lin i fokus drivs av Science Park Borås och Högskolan i Borås i samarbete med Föreningen Internationellt Vävcenter i Rydal. Projektet finansieras av Västra Götalandsregionen.

Hur ser en hållbar klädekonomi ut? Det är grundfrågan för det nya forskningsprojektet ”Framtidens hållbara kläder”, där Science Park Borås och Högskolan i Borås deltar.

– Förhoppningen är att vi kan få ett större perspektiv på hela ekosystemet för hållbara kläder, säger Adrian Zethraeus på Science Park Borås.

Projektet, som leds av IVL Svenska miljöinstitutet, omfattar flera aspekter av hållbarhet inom klädindustrin. Bland annat ska konsumenters beteende kopplat till nya affärsmodeller kartläggas (exempelvis genom prenumeration på kläder). Nya tekniker för produktion och återvinning ska undersökas och politiska åtgärder för en mer hållbar klädindustri och konsumtion utvärderas. Effekten av e-handel, hemleverans och returer kommer också att uppmärksammas extra, då det ökar transporterna och klimatutsläppen.

”Hjälper oss förstå cirklulära modesystem”

– För oss på Science Park Borås är projektet högintressant eftersom det kopplar samman tre viktiga perspektiv: konsumentbeteende, affärsmodellsutveckling och faktisk miljöpåverkan. Det kan hjälpa oss att förstå den totala hållbarheten i cirkulära modesystem, säger Adrian Zethraeus.

Många plagg som hade kunnat återanvändas eller materialåtervinnas hamnar idag i restavfallet, som i bästa fall går till energiutvinning (förbränning) eller i sämsta fall läggs på deponi, något som är vanligt utomlands. Man räknar med att varje svensk i snitt slänger åtta kilo textil per år – det blir nästan 200 ton textil om dagen som går till spillo.

Christian Fuentes, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och ledare för forskargruppen Digital konsumtion, kallar det ett ”enormt resursslöseri”:

– Vi behöver förändra hur vi konsumerar kläder. I det här projektet kommer vi att undersöka hur konsumenter via digitala plattformar kan uppmuntras att konsumera mode mer cirkulärt genom att köpa second hand, hyra kläder och laga trasiga plagg istället för att köpa nytt, säger Christian Fuentes.

”Vi behöver förändra hur vi konsumerar kläder”

Även Textilhögskolan är knutna till projektet. Rudrajeet Pal är professor i textilt management och ledare för forskargruppen Styrning av textila värdekedjor:

– Vad vi behöver för en hållbar framtid för klädindustrin är en strukturerad och vetenskapsbaserad förståelse för hur affärsmodeller, värdekedjor, konsumenter, policyer alla borde fungera tillsammans. Huvudfrågan är hur vi på riktigt kan designa och orkestrera ett ekosystem för hållbara kläder? säger Rudrajeet Pal.

Framtidens hållbara kläder samlar forskare och medarbetare från IVL Svenska Miljöinstitutet och Högskolan i Borås, inklusive Textilhögskolan och Science Park Borås, samt miljökonsultföretaget Profu. Projektet, som finansieras av det statliga forskningsrådet för hållbar utveckling Formas, startade i januari 2022 och pågår fram till slutet av 2024.

Friheten och möjligheten att få skapa var det som ledde Nils-Krister Persson fram till valet att satsa på forskningen. Var annars får man möjligheten att skapa helt nya textilier som världen inte tidigare sett och som löser problem på ett oväntat sätt, kanske inom ett område där textilier tidigare inte varit en lösning överhuvudtaget. För bara några år var det inte många som föreställde sig att textil skulle kunna vara en del i att förebygga blodproppar eller verka smärtlindrande.

– Vi vill visa möjligheterna att förena en av mänsklighetens äldsta och viktigaste teknologier, textil, med det allra senaste inom sensorisk och materialvetenskaplig forskning. Textil är något som når människan i alla livssituationer och därför blir till exempel medicinska tillämpningar viktiga, berättar Nils-Krister Persson, docent på Textilhögskolan och forskningsledare för Smart Textiles Technology Lab.

­­­När det handlar om sensoriska textilier är grunden garn som har elektrisk ledningsförmåga, ofta med metall som bas. Ett av målen är att minska klimatavtrycket för smarta textilier, därför deltar Nils-Krister Persson i ett forskningsprojekt där målet är att ta fram mer miljövänliga material.

”Textil är något som når människan i alla livssituationer.”

– Nils-Krister Persson

– Vi vill försöka göra monomaterial, det vill säga att smarta textilier består av så få atomslag som möjligt. Därför siktar vi på kolbaserade ledande garn, som hänger samman med de kolbaserade polymererna man redan använder för alla garn idag. Då kan man få ett brett spektrum av funktioner, till exempel värme, i plagg även i framtiden – utan att skapa miljöproblematiska produkter, förklarar Nils-Krister Persson.

Vid det här laget har nog de flesta insett att textil är så mycket mer än de kläder vi har på oss, eller inreder vårt hem med. Men textil i stadsmiljö eller som vattenrenare är nog inte det första man förknippar detta material med. Faktum är att Nils-Krister Persson även arbetar med projekt där textil sätts upp på tråkiga fasader och vägbroar där växter och organismer sedan kan växa fram. Genom att textilierna tar upp fukt kan växterna överleva och transportera vatten till rötterna.

– Här möter textilen, stadsbyggnadskonsten och agrikulturen varandra. Tillsammans får vi aktiva ytor som erbjuder många olika typer av ekosystemtjänster – odling i stadsmiljö eller insektshotell för pollinering, motverkan av urban upphettning och ökandet av biologisk mångfald, säger Nils-Krister Persson.

Materialet är miljövänligt. Och inget behöver byggas om i stadsmiljön vilket i sin tur kanske skulle kräva mycket resurser av cement, stål eller andra energikrävande produkter. Att textil letar sig in i nya områden och att smarta textilier snart är en del av vår vardag är inte längre science fiction, utan något som redan är här. Därför är det heller inte häpnadsväckande att Nils-Krister Persson berättar att han arbetar med textilt konstgjorda våtmarker där det sedan växer svamp som fångar upp metallföroreningar längs trafikleder och vattendrag.

Textil är en stor del av framtidens forskning, både när det gäller miljö, hållbarhet och hälsa och en del av den framtiden är redan här.

Text: Angelica Därnlöf
Foto: Patrik Svedberg

Byxor med tillämpad airbag-teknik, plagg som övervakar rörelser i mänskliga leder och handskar som stärker greppkraft. Det är bara några av de projekt och innovationer som avhandlades under det livesända nationella slutseminariet av det EU-finansierade accelerationsprogrammet SmartX, där Smart Textiles är partner.

Den 17 mars träffades forskare, företag och projektledare från hela Europa digitalt för att göra bokslut av det tre år långa accelerationsprogrammet SmartX, som stöttat företag och start-ups med både coachning och medel för att ta sina smarta prototyper närmare en marknad.

Hela 13 aktörer från sju olika europeiska länder har varit med i teamet. Från svenskt håll har Smart Textiles varit projektpartner, med ett team bestående av projektsamordnare Lena-Marie Jensen och Linda Nydén, samt forskningsassistent Amelie Olesen.

– SmartX har visat hur viktigt samarbete är för att vi ska kunna bygga värdekedjor i Europa. Det har varit ett intressant och roligt projekt att vara en del av och det bästa är att communityn finns kvar efter att projektet avslutas, säger Lena-Marie Jensen och fortsätter: – Det jag tycker är fantastiskt är den nytta som människor kan ha av smarta textilier, från skyddsutrustning i MC-kläder till att vara någons öron och ögon. Under slutseminariet fick vi se fina exempel på det.

Stärkt textil innovation

SmartX omsätter närmare 50 miljoner kronor, där merparten kunnat avvaras för att finansiera hundratals projekt världen över med målet att förändra värdekedjor och stärka forskningen inom textil innovation. 25 projekt har blivit prisbelönta vilket enligt Judith Bosch, projektledare på European Technology Platform (ETP) som koordinerar SmartX, visar på en kraftfull inverkan på området nu och framåt.

Moderator för dagen var Marie Widén, som tidigare var en del av det svenska SmartX-teamet.

– Slutseminariet visade på en mängd inspirerande innehåll och fantastiska resultat från de projekt som presenterats. Agendan utgjordes av en blandning av talare från olika sektorer som på så sätt representerade ett brett spektrum av textil innovation. Med tanke på den kraft och inflytande som SmartX har, hoppas jag projekten lyckas provocera fram en utveckling av det smarta textilområdet ännu mer, säger Marie Widén.

Mer om programmet

SmartX är ett treårigt EU-finansierat program som ger små och medelstora företag samt start-ups i Europa möjlighet att ansöka om projektmedel samt att få stöd av coacher i programmet. 13 partners från sju olika europeiska länder har ingått i SmartX-konsortiet. Målet med programmet har varit att skapa nya affärer för smarta textilier och wearables.

Läs om SmartX här!

Nu lanseras Circular Business Toolkit, en bok med inspiration, kunskap och insikter från flera års forskning, feasibility studies och pilotprojekt. Boken är skapad med ambitionen att hjälpa företag som på allvar vill arbeta med hållbarhetsfrågor och accelerera sin omställning till en cirkulär och hållbar ekonomi. Samtidigt lanseras också Designers Toolkit, ett digitalt analysverktyg där företag kan utvärdera sin verksamhet ur ett cirkulärt perspektiv och hitta möjligheter framåt.

Textilbranschen utgör en väldigt resursintensiv industri med stor negativ påverkan längs med hela värdekedjan. För att ändra detta krävs en omställning från linjär till cirkulär ekonomi med ökad resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan. Att designa för en cirkulär ekonomi innebär ett helhetsperspektiv på materialanvändning, produktdesign och affärsmodell för att skapa ett så resurseffektivt och hållbart system som möjligt. Inom Science Park Borås har det under många år forskats kring remake, återtillverkning, tjänstefiering och cirkulära affärsmodeller.

Möjliggörare för cirkulära flöden

Syftet med Circular Business Toolkit är att tillhandahålla verktyg för företag att etablera och implementera en cirkulär strategi som knyter samman affärsmodell, produktdesign och materialval. Den designprocess som föreslås i boken har utvecklats inom Science Park Borås och bygger på kunskap från forskning och genomförda projekt där olika aspekter av cirkulär ekonomi applicerats och utvärderats.

– Genom kunskap och insikter från våra pilotprojekt vill vi visa på möjligheter och utmaningar i arbetet med cirkulära affärsmodeller och designstrategier. Vår förhoppning är att nå de som arbetar med affärsutveckling, produktutveckling och hållbarhetsfrågor, men också få igång diskussionen och arbetet med cirkulär ekonomi i ledningsgrupper, säger Adrian Zethraeus, projektledare vid Science Park Borås.

Designers Toolkit

Det digitala analysverktyget Designers Toolkit kan ses som en förlängning av boken. Den röda tråden i både boken och det digitala verktyget är 17 målsättning kopplade till cirkulär design. Varje målsättning kan uppnås genom olika åtgärder, bland annat genom val av material, produktdesign och affärsmodell. Genom att i Designers Toolkit gå igenom dessa målsättningar och åtgärder skapas en prioriteringslista som kan användas som grund i det fortsätta cirkulära arbetet.

– Genom att analysera nuläget kan vi se möjligheterna framåt. Designers Toolkit är ett kostnadsfritt och lättanvänt verktyg som hjälper företag att ta reda på hur de kan förbättra sin verksamhet ur ett cirkulärt perspektiv och hur de kan designa produkter som möjliggör cirkulära flöden, säger Adrian Zethraeus.

Läs mer

Läs Circular Business Toolkit i sin helhet
Testa Desingers Toolkit
Läs publicerade Feasibility studies från re:textile
Läs mer om pilotprojekten i Digital Exposé

Text: Lisa Dohlnér Lundwall

Smart Textiles framgångssaga fortsätter. En godkänd klustercertifiering på silvernivå, enligt European Clusters Labelling Excellence Structure, är den senaste framgången att bocka av. Det är en viktig kvalitetssäkring utfärdad av EU-kommissionen som kommer att underlätta för ökad internationell samverkan.

Sedan Smart Textiles startade för femton år sedan har det som en gång var ett avgränsat projekt blivit till ett etablerat kluster, med målet att skapa en bättre värld genom systeminnovationer. I början låg fokus på dynamiska fibrer och elektroaktiva textilier, för att utveckla nästa generations produkter. I dag är Smart Textiles en erkänd innovationsmiljö, med på By Rum:s lista över Sveriges mäktigaste inom arkitektur och design, och en viktig del av Science Park Borås, vid Högskolan i Borås.

– Genom att vi blev certifierade på silvernivå har vi nu också med oss en viktig kvalitetsstämpel som garanterar att vi har hög spetskompetens och kvalitetsnivå i en internationell kontext, förklarar Susanne Nejderås, chef för Smart Textiles och textilstrateg vid Science Park Borås.

– Om fem år tror vi att Smart Textiles är det starkaste textila klustret i Europa. Certifieringen är en av våra nycklar till en sådan framgång, det är en förutsättning för att ta den rollen, fortsätter hon.

Utvärderingen beskrev utvecklingsarbetet

Vägen hit har bland annat gått via att först vara ett klusterinitiativ och sedan bli ett etablerat kluster som nu är certifierad på en prestigefull silvernivå. Klusterutvärderingen bestod av 18 minimikriterier för att exempelvis visa hur sammansättningen av företagen i klustret ser ut, deras samarbeten med varandra, hur stor andel av samarbetena som är med offentlig sektor, och så vidare. Tre utvecklingsområden skulle identifieras, det blev strategiprocessen, samarbeten med klusterdeltagare samt organisationen avseende kunskaps- och kompetensutveckling.

– Genom att redovisa dessa punkter visade vi hur välutvecklat och moget klustret är och hur det har utvecklats över tid, konstaterar Susanne Nejderås.

Fakta

Nationella klusterorganisationer verkar som innovationsfrämjande aktörer genom EU-samarbetet i Europa samt globalt. Smart Textiles är kopplat till det textila styrkeområdet och är förankrat i Västra Götalands strategi för smart specialisering i Sverige och Europa samt internationellt.

Klustersamarbetet och sammankopplingen mellan kluster och andra organisationer, som exempelvis science parker, är från EU:s sida ett långsiktigt utvecklingsarbete. Det finns ett antal klusterorganisationer i Sverige och ett nationellt utvecklingsarbete under ledning av Tillväxtverket, i nära myndighetssamverkan med Vinnova, för att stärka klusterutvecklingen i Sverige ännu mer. Under 2021 etablerades den nya klusterföreningen Clusters of Sweden i syfte att samla det svenska klusterlandskapet, Smart Textiles är en av grundarna.

Totalt sett inom EU är ungefär 1200 kluster bronscertifierade, ungefär 150 är silvercertifierade och ungefär 100 har certifieringen guld. Certifieringarna gäller i två år och behöver förnyas kontinuerligt.

Smart Textiles vid Science Park Borås är Sveriges enda textila kluster.

Läs mer

Om European Clusters Labelling Excellence Structure
Om Smart Textiles
Om Clusters of Sweden

Text: Anna Kjellsson
Bild: European Cluster Labelling Excellence Structure

Inom F/ACT Movement har en rapport med insikter för företag och andra intressenter kring cirkulära tjänster och second hand tagits fram. Rapporten baseras på en enkätundersökning med f/activister samt resultat från tre websända panelsamtal som arrangerades i samarbete med modenätverket inom Klimat 2030. Samtalen hölls 25, 26 och 27 maj 2021.

Gällande cirkulära tjänster kan man se en önskan om att vårda det man redan äger och ge plagg ett långt liv genom lagning och remake. Det finns efterfrågan bland f/activisterna att kunna ta del av lagning och remake in-house hos företag, samt en önskan att gynna det lokala näringslivet och innovationer.

När det kommer till second hand finns det generellt en positiv inställning men också en avsaknad av styling och inspiration i second hand-butiker. Genom att skapa en unik profil och ge kunden en bra överblick över utbudet har man mycket att vinna. Även utbildad personal med rätt kompetent är viktigt för att möta efterfrågan från kunden.

Läs rapporten i sin helhet här.

Läs mer om F/ACT Movement. 

Nedan text är skriven av Jamila Juzer Siamwalla som en del av hennes forskning inom F/ACT Movement.

#weaveyourstory

Syftet med att synliggöra F/ACT Movement på Instagram har varit att sprida kunskap om mode och hållbarhet. Detta ämne är nu mer aktuellt än någonsin. Som forskningsprojekt inom F/ACT undersöks förhållandet mellan digitalt berättande inom sociala medier och ett kollektivt hållbart förverkligande inom modeindustrin. #weaveyourstory och #typestyle är båda hashtags som använts för att samla berättelser, som sedan omformats till konferensbidrag och presenterats vid European Media Management Conference (EMMA) samt på Media, Management and Transformation Centre vid Jönköping International Business School, i oktober 2021. Konferensbidraget utgjorde ett viktigt inslag när det gällde att sprida kännedom om F/ACTs arbete på den internationella arenan för hållbarhet och media.

Berättelser om upplevelser av kläder i form av texter, foton och videoklipp samlades in genom användning av hashtags bland F/ACTs många Instagramföljare. För #weaveyourstory rörelsen användes verbet ’väva’, ett ord som nu fått en förnyad betydelse d v s att tänka, känna, reflektera, skriva och spara kläder som använts. På Instagram började det strömma in digitala berättelser från hela landet som handlade om förhållandet till kläder: från hur långt man hade gått för att rädda en älskad klänning, till sjalen som medverkat vid livets alla viktiga högtider och nattlinnet som använts inom familjen i generationer.

Berättelserna dokumenterades också av F/ACT med hjälp av andra hashtaginitiativ: #tänkomstilchallenge, #stilikonchallenge, #klimat 2030 med mera. Genom dessa har man noterat beteendemönster vid bärandet av vissa kläder, vid engagemang i kläder och vid försök att förstå det avtryck som modekonsumtion gör på planeten. Berättelserna illustrerar också förmågan att personifiera klädesplagg och att se dem i en djupare perspektiv. Det är på så sätt som klädesplagg får egna liv!

Varje redogörelse förmedlade en unik känsla av tillhörighet, men det   var också fascinerande att uppleva interaktionen som berättelserna gav upphov till. Somliga upplevde och reagerade på liknande historier om hur man bevarar och förvarar kläder; andra ägnade sig åt kreativt skrivande; många deltog genom spridande av kunskap om hashtag-rörelsen och genom att kombinera hashtags samt att skapa egna. Textilier och kläder har ett eget språk, och hashtags skapades för att tillsammans med en grupp nyckelord återspegla och diskutera berättelser om gemensamma försök att förändra modets nuvarande tillstånd.

Klädesplagg som ’låsts in’ i konventioner, i vanor, värderingar och sociala normer, liksom i snabba/långsamma industriella strukturer, kan ge en avspelning av upplevelser i våra modemedvetna jag, både som individer och klädkonsumenter. Därtill kan berättelser och berättandet om plagg ge prov på andra modeuttryck och visa exempel på ett resursrikt, tillfredställande och uppbyggligt engagemang i klädfrågor.

Klädberättelser har förmedlat insikter om andras erfarenheter av användande och engagemang i klädfrågor, vilket tyder på ökad nyfikenhet och ansvarskänsla i frågan om klädkonsumtion. Det är också en viktig del av byggandet och bibehållandet av tankeprocesserna i frågan om mode och hållbarhet. De interaktiva redskapen, såsom Instagram, tillhandahåller genom taggning, delning och kommentarer hjälp med att sprida information om de tilltänkta målen bakom de initiativ som tagits av ett stort nätverk av människor. F/ACTs berättandeinitiativ håller nu på att utvecklas till en narrativ strategi, ämnad att skapa kontakt mellan människor på olika sätt, genom förmedling och förtydligande av kunskap. Berättelser kan dessutom innehålla personliga värderingar som, uttryckta på en plattform av sociala medier, kan ha kapacitet att få ett ökat inflytande i riktning mot ett kollektivt, miljövänligt och hållbart beteende.

Med andra ord innebär vårt val av vilka vi är, och vad vi gör med våra kläder dagligen, att vi har kraft att förändra modesystemet! Digitalt berättande kan fungera som ett verktyg för att förverkliga social innovation. Så, varför inte ansluta sig till oss på F/ACT Movement och hjälpa till och lägga grunden för en ansvarstagande framtid?

Text: Jamila Juzer Siamwalla

Historiskt sett har vi varit bra på att öka livslängden på klädesplagg som redan är tillverkade genom att lappa, laga och sy om. Det är ett hantverk som vi nu börjar värdesätta igen, men som de flesta inte längre behärskar. Tänk om vi hade en maskin som kunde göra jobbet åt oss.

Projektet Mikrofabriker söker företag och personer som vill vara med och utveckla en remake-maskin för kläder. En maskin som själv identifierar defekter på plagg och automatiskt rättar till dem så att plagget får nytt liv. Prototypen som utvecklas kommer att användas och visas upp i DO-tank Center i Textile Fashion Center i Borås.

– Den hållbara framtiden är redan här. Vi har kunskapen, erfarenheten och entreprenörerna som kan få det att hända. Genom att kombinera automation och textilproduktion kan vi lösa några av de problem som vi själva har skapat under de senaste 30 åren, säger Erik Valvring, innovationsstrateg på Science Park Borås.

I prototypen kombineras automation från industrin med tekniker från klädproduktion. Tanken är att testa lösningar som vision-system, automatiska symaskiner, smarta infärgningsmaskiner och AI-lösningar för design av plagg. Parallellt med prototyputvecklingen kommer olika affärsmodeller utforskas och utvecklas.

– Projektet Mikrofabriker skapades för att vi såg möjligheter att implementera flexibel automation för att skapa kundanpassade produkter med en cirkulär affärsmodell. Vi använder affärsmodellen som ett strategiskt verktyg för att utveckla konkurrenskraftiga produkter och tjänster, säger Elin Asplund, projektledare på Automation Region.

Tillverkningen av kläder och skor står för 10 procent av de globala växthusgasutsläppen. Det är mer än alla internationella flyg- och sjötransporter tillsammans. Genom att driva utvecklingen mot lokal produktion med hög automationsgrad och små, anpassade kollektioner skapas arbetstillfällen, konkurrenskraft och hållbarhet.

– Sverige kan gå före med automatiserade lösningar för reparationer, remake och secondhandmode. På så sätt kan vi skapa förutsättningar för konkurrenskraftiga företag i en kommande miljardindustri, säger Elin Flybäck, projektledare för Mikrofabriker vid Science Park Borås.

Vill du vara med och utveckla en remake-maskin?

Ta chansen att utforska automationslösningar tillsammans med automationsföretag och modeföretag. Kontakta Ellen Flybäck för mer information – hej@ellenability.se

Om Mikrofabriker

Projektet Mikrofabriker undersöker om det med hjälp av automation, det vill säga robotik, digitalisering och annan teknologi, går att skapa lönsam och småskalig textil produktion i Sverige.  Projektet drivs av Science Park Borås och Automation Region och är finansierat av Tillväxtverket, Vinnova, Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Högskolan i Borås och ACG Nyström.

Läs mer om Mikrofabriker.

Text: Anna Sandberg
Foto: Vasilios Bartziokas