I projektet “Nya textila strålskydd” har Smart Textiles hjälpt företaget Texray att ta fram nya prototyper för världens första strålskyddande textil.
Texrays patenterade teknologi används redan i huvud- och halsskydd inom sjukvården för att skydda operationspersonal mot röntgenstrålning. Målet med projektet har varit att utforska den strålskyddande textilens vävegenskaper för att kunna utveckla nya produkter för fler applikationsområden.
Genom att testköra olika trådkvaliteter och bindningsmönster i Textilhögskolans vävmaskiner har den nya strukturens inverkan på de strålskyddande egenskaperna hos textilierna kunnat utvärderas. Därefter designades en prototyp i samarbete med Syverket i Borås på ett strålskyddande täcke som kan läggas över patienter för att minska strålningen för personalen under röntgen-guidade operationer, och som nu går att se i Smart Textiles Showroom.
– Vi arbetar för att sjukhuspersonalen skall få en säker arbetsmiljö och vår innovativa produkt som varit i fokus för projektet har visat sig ge en radikal förbättring för kardiovaskulära operatörer. Joniserad strålning, även i låga doser, kan ge permanenta skador för den som utsätts för det och med vårt vävda strålskydd minskar risken för strålningsrelaterade sjukdomar hos operatörerna avsevärt, säger Fredrik Gellerstedt, grundare och teknisk direktör på Texray.
Under ett statsbesök i Göteborg den 13 oktober fick det nederländska kungaparet Willem-Alexander och Drottning Máxima ta del av de senaste textila innovationerna från Smart Textiles.
Den 11–13 oktober besökte det nederländska kungaparet Willem-Alexander och Drottning Máxima Sverige, guidade av sina svenska kollegor Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia. Fokus under det totalt tre dagar långa statsbesöket låg på grön innovation och till den sista dagens besök i Göteborgvar Smart Textiles specialinbjudna för att presentera det senaste från textilområdet för kungligheterna.
Flera av prototyperna som visades upp på Science Park Lindholmen, där kungligheterna tillbringade förmiddagen, har tagits fram i samarbete med holländska forskare. EU-projektet SUITCEYES, ett haptiskt kommunikationsplagg för personer med dövblindhet, är ett samarbete med bland annat tekniska universitetet i Eindhoven och demonstrerades genom den högteknologiska klänning som designats och tillverkats i DO-Tank Center.
En annan av Smart Textiles innovationer, den textila muskeln som kan dra ihop sig med hjälp av elektriska signaler, väckte stor nyfikenhet hos kungaparen, och är även den ett delvis holländskt samarbete genom universitetet i Twente.
Loopade eventkläder imponerade
Kungaparen fick även se exempel på mer marknadsnära innovationer. Potentialen hos Skogens Tyg – textilier av pappersfibrer – visades upp i form av en pappersklänning tillverkad av 100 procent svensk skog. Även de loopade eventkläderna gjorda av återvunna vårdkläder och designade av Stina Randestad inspirerade med sina reversibla tryck och cirkulära egenskaper.
– Tänk att gå in i ett rum och sen komma ut ur det med en helt ny design? mumlades det hänfört mellan kungaparen.
”Två nationer i framkant”
Deltog från Science Park Borås gjorde textilstrateg Susanne Nejderås, Smart Textiles forskningsledare Nils-Krister Persson samt DO-Tanks innovationstekniker Amelie Olesen. Presentationen gjordes på önskemål av Länsstyrelsen och Utrikesdepartementet, som arrangerade statsbesöket i Göteborg.
– Det är väldigt roligt att de ville bjuda in oss för att visa upp vår forskning, säger Susanne Nejderås. Sverige och Nederländerna är två nationer i framkant när det kommer till omställningen av textilindustrin, och det märktes på intresset från såväl de svenska som de nederländska kungligheterna.
Foto: Vasilios Bartziokas Text: Christian Naumanen
Vad händer om vi tar vara på det biomaterial vi redan har istället för att producera syntetiska tyger? Smart Textiles forskningsprojekt Skogens Tyg visar upp den textila potentialen hos den svenska skogen.
Cirka 65 procent av alla tyger som tillverkas i dag är av syntetmaterial, vilket ofta kräver fossila råvaror och kemiska processer som lämnar stora klimatavtryck. Att i stället kunna använda biobaserade material är ett viktigt steg i arbetet mot en mer hållbar och cirkulär textilindustri.
Samtidigt sitter svensk pappersindustri i en position där branschen behöver hitta nya marknader för sin pappersmassa – så varför inte prova göra tyg av det?
Under ett avslutande projektmöte i DO-tank Center fick deltagarna i projektet känna på det nya materialet. Till höger Anna Berglund, projektledare Science Park Borås.
Mjuka och töjbara textilier
I projektet Skogens Tyg har forskare på Högskolan i Borås, Rise Processum, och Mittuniversitet tillsammans med ett antal företag i textilbranschen försökt utveckla pappersgarnets funktionalitet samt hitta nya användningsområden för det. Det konkreta målet har varit att ta fram prototyper av mjuka och töjbara textilier gjorda av pappersgarn, som sedan kan appliceras på redan existerande textilprodukter.
Friluftsföretaget Fjällräven testade exempelvis att byta ut meshtyget på baksidan av en keps mot det nyframtagna papperstyget, medan kontorsmöbeltillverkaren Kinnarps bland annat klädde en skrivbordsskärm i skogstextilierna.
Pappersgarnet är våtstarkt och går att färga samt tvätta.
– Det spännande med papper är ju inte bara att det är ett naturmaterial – det är dessutom återvinningsbart, säger Christina Calisir, teknisk direktör på Kinnarps AB, och fortsätter:
– Cellulosa från det svenska skogsbruket skulle kunna bli viktig för råvaruförsörjningen till den globala textilindustrin. Detta projekt har visat på möjligheter och potential och är ett steg i rätt riktning mot att nyttja nya hållbara, naturliga material inom konfektion- och möbelbranschen.
Våtstarkt och flamsäkert
Då experimenten med att lösa upp pappersmassa till cellulosafibrer och därifrån konstruera ett användbart tyg inte uppnådde önskat resultat handlade processen i mångt och mycket om att funktionalisera de garner som går att tvinna av längre pappersfibrer.
Inom Skogens Tyg-projektet fick man bland annat fram tyger som är våtstarka och går bra att såväl färga som tvätta. Möjlighet finns även att göra papperstextilierna flamsäkra.
Den 28 februari 2022 hölls ett avslutande projektmöte i DO-Tank Center på Science Park Borås, där prototyper från några av de deltagande företagen visades upp.
Mats Johansson, textil materialexpert hos Smart Textiles, säger att det finns mycket mer att forska på i framtiden kring nyttan av materialet – bland annat för att utveckla nya tekniska lösningar för framtagandet av papperstextilier i industriell skala.
– Allt handlar om att se hur textilt materialet går att göra, säger han. Papperstygets styrka ligger i att det är väldigt slitstarkt, det hade varit godkänt att använda i offentlig miljö på exempelvis säten i bussar och tåg. Tanken är inte att det ska ersätta bomullen – en t-shirt i papperstyg kan kännas något sträv mot kroppen – utan snarare andra syntetiska textilier.
Projektledare Mats Johansson och Anna Berglund kommer att berätta mer om projektet på Trä & Teknik-mässan i Göteborg tisdagen den 30 augusti kl 13:00-14:00, mer info finns i programmet här.
Text: Christian Naumanen Foto: Vasilios Bartziokas
Skogens Tyg är ett projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Bioinnovation, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Mer om resultaten av Skogens Tyg går att läsa på BioInnovations hemsida.
Partners i projektet har varit Högskolan i Borås, Smart Textiles och Akademin för textil, teknik och ekonomi (inklusive Textilhögskolan), Ahlstrom-Munksjö AB, Ekelund Linneväveriet i Horred AB, Fiber-X AB, GA Lindberg processteknik AB, House of Dagmar AB, Kinnarps AB, Mondi Dynäs AB, Nordic Paper Åmotsfors AB, Sjuhäradsbyggdens Färgeri AB, Aktiebolaget Svenskt Konstsilke, Mittuniversitetet, RISE Processum AB och Fjällräven International AB.
Det har varit en spännande vår med en värld som öppnat upp sig igen, nästan som när städer väcks till liv på morgontimmarna. En härlig känsla och lite av en nystart på livet.
Nu ska allt kombineras: hybrider med digitala och fysiska möten där många personer som inte träffats i verkliga livet på länge samlas igen. Dessa nya kombinationer blir en utmaning där tekniken kräver lika mycket förberedelse som mötesinnehållet självt.
Trots bristen på fysiska möten har det dock hänt mycket i vår omvärld som påverkar textil- och modeindustrin. EU:s textilstrategi är ett exempel, en heltäckande strategi som omfattar allt från design med krav på reparation- och återvinningsmöjligheter redan från början, till materialkvalitéer som ska hålla över lång tid. Konsumtionsmönster och beteenden som måste förändras när ”Fast fashion is out of fashion” – ett nytt motto som nämns i strategin.
De 200 anslutna företagen i den nationella plattformen Textile & Fashion 2030 och därtill många efterfrågade företagsmöten, workshops och hackaton under våren är ett bevis på att omställningen till en mer hållbar industri är högst upp på agendan hos många. Det som för något år sedan fanns som en punkt på dagordningen eller det som någon enstaka person på ett företag ansvarade för, finns nu med i bolagsvisioner och är något som hela ledningsgruppen arbetar med.
Många projekt pågår för att möjliggöra denna omställning, där arbetet med projektet Mikrofabriker är ett exempel. Här undersöker vi nya tillverkningsmöjligheter och testar nya koncept.
Transparensprojektet som vi genomförde tillsammans med ett antal företag blev lyckosamt och ska underlätta för kunden att välja rätt.
Material- och teknikutveckling är viktiga delar för hållbarhet och cirkulär ekonomi. Tillsammans med ett stort antal engagerade företag och aktörer har vi bland annat arbetat med lin- och ullprojekt för att undersöka möjligheterna för alternativ lokal biobaserad råvara, eller bättre alternativ inom hälsa- och medicinområdet.
Smarta plagg som underlättar vardagen för dövblinda, IQ sock för att förhindra blodpropp och EU-projektet SmartX med airbagjeans som ett resultat är ytterligare exempel på projekt som än en gång bekräftar det unika med textil och möjligheterna att kunna integrera teknik i ett material nära kroppen.
Många av våra prototyper och spännande resultat med företag finns att beskåda i vårt Showroomsom kommer att vara öppet under sommaren. Missa inte det!
Science Park Borås har aktivt deltagit i arbetet med att ta fram den textila strategin som EU-kommissionen nu presenterat. Innovationsmiljön möter frågorna i strategin på flera olika sätt i arbetet med transformation av textil- och modebranschen. Med verksamhetsområdena textil, konsumtion och samhällsutveckling täcker vi in de flesta av de aspekter som strategin lyfter och ser fram emot att tillsammans med våra samarbetspartner axla utmaningarna framåt.
– EU-kommissionens textila strategi pekar med all tydlighet på vikten och möjligheterna med en cirkulär omställning av textil- och modebranschen, och understryker samtidigt relevansen i det jobb Science Park Borås bedriver för att stödja denna omställning, säger Susanne Nejderås, chef för Smart Textiles, textilstrateg vid Science Park Borås och ansvarig för arbetet inom regeringsuppdraget Textile and Fashion 2030.
Välkommen förändring i syn på textilavfall
Sedan tidigare fanns det beslutade EU-kravet på utsortering av textilt avfall senast år 2025 och som en följd av detta förbud mot förbränning av avfallet. Nu tillkommer viktiga aspekter av avfallshanteringen, bland annat restriktioner vad gäller export av textilt avfall från EU. För Sverige handlar textilavfallet om 9.3 kg textilavfall per person och år. Det är en utmaning att hantera detta på ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Idag bränns majoriteten även om fina insatser görs av ideella, offentliga och kommersiella aktörer och målet är att både få ner avfallsmängden och att ta tillvara det som ändå blir textilavfall. Textilstrategin innehåller viktiga delar för att ta tag i det textila avfallet.
Avfall hanteras mest effektivt uppströms
Producentansvarsutredningen i Sverige år 2020 pekade på behovet av att minska mängden ny fiber in i textil och modeindustrin och ställa krav på design och produktutformning som viktiga aspekter för att uppnå föreslagna mål i utredningen. Vi måste minska överproduktionen, förändra konsumtionen, öka spårbarheten, samla in och sortera i stor skala och öka såväl återanvändning som materialåtervinning.
– Som särskild utredare för producentansvar textil pekade jag bland annat på behovet av att kunna ställa hållbarhetskrav i designfasen samt att fler oönskade kemikalier måste bort från de textila flödena. Det finns mycket i den textila strategin som tyder på att nya steg nu tas på dessa områden och tillsammans med krav på att införa producentansvar i medlemsstater kan viktiga steg tas för en mer hållbar textil och modeindustri, säger Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg vid Högskolan i Borås och regeringens utredare av producentansvar textil 2020.
Projekt som visar vägen
Affärsmodeller och efterfrågan från konsumenter i de nya cirkulära flödena är viktiga aspekter av omställningen till mer hållbara system. Innovationsmiljön i Borås arbetar med prototyper, tjänsteutveckling och utmanar de linjära affärsmodellerna. Vi visar att det går!
– Att arbeta med cirkulära designkriterier, incitament för cirkulära affärsmodeller, cirkulär upphandling och att skapa folkrörelser och bred uppslutning för att möjliggöra textilindustrins cirkulära transformation är alla viktiga inslag i strategin och som återfinns i Science Park Borås projektportfölj, i satsningar som Circular Business Toolkit, re:skills, Cirkulär kommun och F/ACT Movement, säger Adrian Zethraeus, projektledare vid Science Park Borås
Innovationsmiljön i Borås ser fram emot det fortsatta arbetet utifrån EU:s textilstrategi tillsammans med våra intressenter och partners regionalt, nationellt och internationellt.
I Sverige idag är användandet av lokala råmaterial för textiltillverkning begränsat. I workshopserien Lin i fokus, som arrangeras tillsammans med Internationellt vävcenter i Rydal, undersöks vilka råvaror som har potential att på ett resurseffektivt samt ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt bidra till en innovativ lokal värdekedja – en kunskapsnod för textil innovation i en cirkulär ekonomi baserad på ansvarsfull resursanvändning av lokal råvara.
Den 26 april möttes forskning, näringsliv och hantverksorganisationer i Textile Fashion Center för att under en eftermiddag utbyta kunskap kring lin och etablera nätverk för kommande processer inom projektet Kunskapsnod för lokala biobaserade fiberråvaror. Drygt 40 deltagare deltog under eventet, som avslutades med en rundvandring i Textile Fashion Center där deltagarna bland annat fick besöka Smart Textiles Showroom, DO-tank Center och Textilhögskolans labb.
Lena-Marie Jensen, projektledare Science Park Borås
Lena-Marie Jensen, projektledare på Science Park Borås, och Maria Zelion, grundare av Skryta AB, hälsade välkomna. Sedan följde en rad av intressanta och spännande presentationer, bland annat av Maria Claesson, länshemslöjdskonsulent på Västra Götalandsregionen, som pratade om projektet 1 kvm lin, följt av Elin Johnsson, mottagare av Hemslöjdens linstipendium, som berättade om sin resa med lin från barndom till vuxen ålder, och Helena Andersson, som bor på gården Strömmared i Istorp utanför Horred, som delade med sig av inspiration och information om De sju häradernas hemslöjdsförenings linberedningsmaskiner som hon hyser och bevarar. Hanna och Jacob Bruce från Växbo Lin var också på plats och berättade om sin resa med företaget och hur de förvaltar och utvecklar ett textilt kulturarv.
Jacob och Hanna Bruce
Lin i fokus är en del av projektet Kunskapsnod för lokala biobaserade fiberråvaror vars syfte är att medvetandegöra och höja kunskapen kring lokal biomassa som kan utgöra råvara för mer hållbar textilframställning. I förlängningen innebär det att förvandla lokala biobaserade fiberråvaror till kommersialiserbara innovationer. De principer som projektet utgår ifrån är – använda material så länge som möjligt, designa bort spill och föroreningar från produktion, regenerera naturliga system och efter återbruk återvinna materialen.
– Kunskapsnoden för lokal biobaserad fiberråvara är ett ambitiöst projekt som är mer angeläget än vad vi insett från början. Alternativa och nygamla fiber på nytt sätt, processade i hållbara förädlingstekniker, kommer att vara avgörande för hur vi lyckas ställa om till en fossiloberoende textilindustri. Kunskapshöjande insatser och nätverk av lokala mikrofabriker och värdekedjor är en viktig pusselbit i detta arbete, säger Lena-Marie Jensen, projektledare på Science Park Borås.
Lin
Lin i fokus drivs av Science Park Borås och Högskolan i Borås i samarbete med Föreningen Internationellt Vävcenter i Rydal. Projektet finansieras av Västra Götalandsregionen.
Adrian Zethraeus, projektledare på Science Park Borås, ingår i det nya forskningsprojektet ”Framtidens hållbara kläder”.
Hur ser en hållbar klädekonomi ut? Det är grundfrågan för det nya forskningsprojektet ”Framtidens hållbara kläder”, där Science Park Borås och Högskolan i Borås deltar.
– Förhoppningen är att vi kan få ett större perspektiv på hela ekosystemet för hållbara kläder, säger Adrian Zethraeus på Science Park Borås.
Projektet, som leds av IVL Svenska miljöinstitutet, omfattar flera aspekter av hållbarhet inom klädindustrin. Bland annat ska konsumenters beteende kopplat till nya affärsmodeller kartläggas (exempelvis genom prenumeration på kläder). Nya tekniker för produktion och återvinning ska undersökas och politiska åtgärder för en mer hållbar klädindustri och konsumtion utvärderas. Effekten av e-handel, hemleverans och returer kommer också att uppmärksammas extra, då det ökar transporterna och klimatutsläppen.
”Hjälper oss förstå cirklulära modesystem”
– För oss på Science Park Borås är projektet högintressant eftersom det kopplar samman tre viktiga perspektiv: konsumentbeteende, affärsmodellsutveckling och faktisk miljöpåverkan. Det kan hjälpa oss att förstå den totala hållbarheten i cirkulära modesystem, säger Adrian Zethraeus.
Många plagg som hade kunnat återanvändas eller materialåtervinnas hamnar idag i restavfallet, som i bästa fall går till energiutvinning (förbränning) eller i sämsta fall läggs på deponi, något som är vanligt utomlands. Man räknar med att varje svensk i snitt slänger åtta kilo textil per år – det blir nästan 200 ton textil om dagen som går till spillo.
Christian Fuentes, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och ledare för forskargruppen Digital konsumtion, kallar det ett ”enormt resursslöseri”:
– Vi behöver förändra hur vi konsumerar kläder. I det här projektet kommer vi att undersöka hur konsumenter via digitala plattformar kan uppmuntras att konsumera mode mer cirkulärt genom att köpa second hand, hyra kläder och laga trasiga plagg istället för att köpa nytt, säger Christian Fuentes.
”Vi behöver förändra hur vi konsumerar kläder”
Även Textilhögskolan är knutna till projektet. Rudrajeet Pal är professor i textilt management och ledare för forskargruppen Styrning av textila värdekedjor:
– Vad vi behöver för en hållbar framtid för klädindustrin är en strukturerad och vetenskapsbaserad förståelse för hur affärsmodeller, värdekedjor, konsumenter, policyer alla borde fungera tillsammans. Huvudfrågan är hur vi på riktigt kan designa och orkestrera ett ekosystem för hållbara kläder? säger Rudrajeet Pal.
Framtidens hållbara kläder samlar forskare och medarbetare från IVL Svenska Miljöinstitutet och Högskolan i Borås, inklusive Textilhögskolan och Science Park Borås, samt miljökonsultföretaget Profu. Projektet, som finansieras av det statliga forskningsrådet för hållbar utveckling Formas, startade i januari 2022 och pågår fram till slutet av 2024.
Friheten och möjligheten att få skapa var det som ledde Nils-Krister Persson fram till valet att satsa på forskningen. Var annars får man möjligheten att skapa helt nya textilier som världen inte tidigare sett och som löser problem på ett oväntat sätt, kanske inom ett område där textilier tidigare inte varit en lösning överhuvudtaget. För bara några år var det inte många som föreställde sig att textil skulle kunna vara en del i att förebygga blodproppar eller verka smärtlindrande.
– Vi vill visa möjligheterna att förena en av mänsklighetens äldsta och viktigaste teknologier, textil, med det allra senaste inom sensorisk och materialvetenskaplig forskning. Textil är något som når människan i alla livssituationer och därför blir till exempel medicinska tillämpningar viktiga, berättar Nils-Krister Persson, docent på Textilhögskolan och forskningsledare för Smart Textiles Technology Lab.
När det handlar om sensoriska textilier är grunden garn som har elektrisk ledningsförmåga, ofta med metall som bas. Ett av målen är att minska klimatavtrycket för smarta textilier, därför deltar Nils-Krister Persson i ett forskningsprojekt där målet är att ta fram mer miljövänliga material.
”Textil är något som når människan i alla livssituationer.”
– Nils-Krister Persson
– Vi vill försöka göra monomaterial, det vill säga att smarta textilier består av så få atomslag som möjligt. Därför siktar vi på kolbaserade ledande garn, som hänger samman med de kolbaserade polymererna man redan använder för alla garn idag. Då kan man få ett brett spektrum av funktioner, till exempel värme, i plagg även i framtiden – utan att skapa miljöproblematiska produkter, förklarar Nils-Krister Persson.
Vid det här laget har nog de flesta insett att textil är så mycket mer än de kläder vi har på oss, eller inreder vårt hem med. Men textil i stadsmiljö eller som vattenrenare är nog inte det första man förknippar detta material med. Faktum är att Nils-Krister Persson även arbetar med projekt där textil sätts upp på tråkiga fasader och vägbroar där växter och organismer sedan kan växa fram. Genom att textilierna tar upp fukt kan växterna överleva och transportera vatten till rötterna.
– Här möter textilen, stadsbyggnadskonsten och agrikulturen varandra. Tillsammans får vi aktiva ytor som erbjuder många olika typer av ekosystemtjänster – odling i stadsmiljö eller insektshotell för pollinering, motverkan av urban upphettning och ökandet av biologisk mångfald, säger Nils-Krister Persson.
Materialet är miljövänligt. Och inget behöver byggas om i stadsmiljön vilket i sin tur kanske skulle kräva mycket resurser av cement, stål eller andra energikrävande produkter. Att textil letar sig in i nya områden och att smarta textilier snart är en del av vår vardag är inte längre science fiction, utan något som redan är här. Därför är det heller inte häpnadsväckande att Nils-Krister Persson berättar att han arbetar med textilt konstgjorda våtmarker där det sedan växer svamp som fångar upp metallföroreningar längs trafikleder och vattendrag.
Textil är en stor del av framtidens forskning, både när det gäller miljö, hållbarhet och hälsa och en del av den framtiden är redan här.
Byxor med tillämpad airbag-teknik, plagg som övervakar rörelser i mänskliga leder och handskar som stärker greppkraft. Det är bara några av de projekt och innovationer som avhandlades under det livesända nationella slutseminariet av det EU-finansierade accelerationsprogrammet SmartX, där Smart Textiles är partner.
Moderator Marie Widén och projektsamordnare Lena-Marie Jensen
Den 17 mars träffades forskare, företag och projektledare från hela Europa digitalt för att göra bokslut av det tre år långa accelerationsprogrammet SmartX, som stöttat företag och start-ups med både coachning och medel för att ta sina smarta prototyper närmare en marknad.
Hela 13 aktörer från sju olika europeiska länder har varit med i teamet. Från svenskt håll har Smart Textiles varit projektpartner, med ett team bestående av projektsamordnare Lena-Marie Jensen och Linda Nydén, samt forskningsassistent Amelie Olesen.
– SmartX har visat hur viktigt samarbete är för att vi ska kunna bygga värdekedjor i Europa. Det har varit ett intressant och roligt projekt att vara en del av och det bästa är att communityn finns kvar efter att projektet avslutas, säger Lena-Marie Jensen och fortsätter: – Det jag tycker är fantastiskt är den nytta som människor kan ha av smarta textilier, från skyddsutrustning i MC-kläder till att vara någons öron och ögon. Under slutseminariet fick vi se fina exempel på det.
Stärkt textil innovation
SmartX omsätter närmare 50 miljoner kronor, där merparten kunnat avvaras för att finansiera hundratals projekt världen över med målet att förändra värdekedjor och stärka forskningen inom textil innovation. 25 projekt har blivit prisbelönta vilket enligt Judith Bosch, projektledare på European Technology Platform (ETP) som koordinerar SmartX, visar på en kraftfull inverkan på området nu och framåt.
Moderator för dagen var Marie Widén, som tidigare var en del av det svenska SmartX-teamet.
– Slutseminariet visade på en mängd inspirerande innehåll och fantastiska resultat från de projekt som presenterats. Agendan utgjordes av en blandning av talare från olika sektorer som på så sätt representerade ett brett spektrum av textil innovation. Med tanke på den kraft och inflytande som SmartX har, hoppas jag projekten lyckas provocera fram en utveckling av det smarta textilområdet ännu mer, säger Marie Widén.
Mer om programmet
SmartX är ett treårigt EU-finansierat program som ger små och medelstora företag samt start-ups i Europa möjlighet att ansöka om projektmedel samt att få stöd av coacher i programmet. 13 partners från sju olika europeiska länder har ingått i SmartX-konsortiet. Målet med programmet har varit att skapa nya affärer för smarta textilier och wearables.
Nu lanseras Circular Business Toolkit, en bok med inspiration, kunskap och insikter från flera års forskning, feasibility studies och pilotprojekt. Boken är skapad med ambitionen att hjälpa företag som på allvar vill arbeta med hållbarhetsfrågor och accelerera sin omställning till en cirkulär och hållbar ekonomi. Samtidigt lanseras också Designers Toolkit, ett digitalt analysverktyg där företag kan utvärdera sin verksamhet ur ett cirkulärt perspektiv och hitta möjligheter framåt.
Textilbranschen utgör en väldigt resursintensiv industri med stor negativ påverkan längs med hela värdekedjan. För att ändra detta krävs en omställning från linjär till cirkulär ekonomi med ökad resurseffektivitet och minskad miljöpåverkan. Att designa för en cirkulär ekonomi innebär ett helhetsperspektiv på materialanvändning, produktdesign och affärsmodell för att skapa ett så resurseffektivt och hållbart system som möjligt. Inom Science Park Borås har det under många år forskats kring remake, återtillverkning, tjänstefiering och cirkulära affärsmodeller.
Möjliggörare för cirkulära flöden
Syftet med Circular Business Toolkit är att tillhandahålla verktyg för företag att etablera och implementera en cirkulär strategi som knyter samman affärsmodell, produktdesign och materialval. Den designprocess som föreslås i boken har utvecklats inom Science Park Borås och bygger på kunskap från forskning och genomförda projekt där olika aspekter av cirkulär ekonomi applicerats och utvärderats.
– Genom kunskap och insikter från våra pilotprojekt vill vi visa på möjligheter och utmaningar i arbetet med cirkulära affärsmodeller och designstrategier. Vår förhoppning är att nå de som arbetar med affärsutveckling, produktutveckling och hållbarhetsfrågor, men också få igång diskussionen och arbetet med cirkulär ekonomi i ledningsgrupper, säger Adrian Zethraeus, projektledare vid Science Park Borås.
Designers Toolkit
Det digitala analysverktyget Designers Toolkit kan ses som en förlängning av boken. Den röda tråden i både boken och det digitala verktyget är 17 målsättning kopplade till cirkulär design. Varje målsättning kan uppnås genom olika åtgärder, bland annat genom val av material, produktdesign och affärsmodell. Genom att i Designers Toolkit gå igenom dessa målsättningar och åtgärder skapas en prioriteringslista som kan användas som grund i det fortsätta cirkulära arbetet.
– Genom att analysera nuläget kan vi se möjligheterna framåt. Designers Toolkit är ett kostnadsfritt och lättanvänt verktyg som hjälper företag att ta reda på hur de kan förbättra sin verksamhet ur ett cirkulärt perspektiv och hur de kan designa produkter som möjliggör cirkulära flöden, säger Adrian Zethraeus.
