Sju dealbreakers för en framtida cirkulär textilbransch?
Slutseminariet för designprojektet Conditional Design bjöd på spännande panelsamtal och en mängd olika perspektiv kopplat till ämnet cirkulär ekonomi. Samtalen och reflektionerna under slutseminariet ledde till en stor mängd inspiration, idéer och insikter som samlats i en reflektion och slutsats i sju punkter samt kommentarer formulerade av projektledare Adrian Zethraeus.
1. Rätt design och material till rätt applikation
Enda gången vi människor inte interagerar med textil är när vi står i duschen, och då är handduken inte långt borta. Vad detta pekar på är hur många olika användningsområden och behov som textilen är designad för. Det finns därför ingen enkel slutsats vad som är den mest hållbara textila produkten, utan det beror på användningsområde, produktionsmetoder och affärsmodell.
2. Långsiktighet
På produktnivå blir långsiktighet och strategiskt tänkande viktigt för att skapa produkter som låser upp affärsmöjligheterna i det cirkulära systemet. Att kunna tjäna pengar på tjänster, återanvändning och återvinning kopplat till sin produkt blir nödvändigt för att säkra lönsamheten i den cirkulära ekonomin.
– Genom framtidsadaptiv design kan vi minimera risken för produkter som är oanvändbara på grund av att funktion eller estetik föråldras eller blir omodern. På så sätt blir design ett strategiskt verktyg för att minska risk, menar Adrian Zethraeus och fortsätter:
– Finansiell risk är ett intressant ämne när det kommer till uppskalning och transformation. Förutsägbarhet och riskminimering är nyckelfaktorer för detta, därför blir det viktigt att ”spelplanen” nu riggas för att stödja den hållbara omställningen, och för detta behövs skarp politik.
3. Samarbeten
Både uppströms i värdekedjan och på marknaden med kunder och konsumenter blir samarbete och samskapande viktiga nycklar för att landa rätt. Det handlar både om att förstå behoven hos slutanvändaren och att hitta rätt avsättning för den resurs som idag blir avfall. En annan utmaning är att den kompetens som behövs för att genomföra omställning är utspridd i systemet och därför behöver samlas. Både befintliga och nya aktörer behöver samarbeta för att bidra till omställning.
4. Det regenerativa perspektivet
På det vis vi bedriver textilindustrin idag är polyester ofta den bästa råvaran sett till sammanvägningen av miljöaspekter och ekonomiska kriterier. Samtidigt kan polyester, som är en oljeprodukt, inte bidra till regenerering av ekosystemen, utan det viktiga blir att den kan ingå i ett tekniskt kretslopp där produkters livslängd maximeras och uttjänt material kan fiberåtervinnas. Därför blir det extra viktigt att vi arbetar med ett regenerativt perspektiv när vi utvinner råvaror till naturmaterial. Tillvaratagandet av svensk ull, som idag inte nyttjas fullt ut, är exempelvis en möjlighet. I dag är den svenska ullen en biprodukt av köttproduktion, men också av ekosystemtjänster som att hålla öppen betesmark. Rätt förädlad har den svenska ullen möjlighet att skapa produkter av hög kvalitet som går att återvinna i flera loopar.
5. Kunder och kundbeteende
Även om branschen inte kan lägga ansvaret på kunden att göra bästa möjliga val finns det mycket att önska av kunders beteende som skulle gynna aktörer i det cirkulära systemet. I textilsortering vittnas det exempelvis om högkvalitativa märkeskläder i bra skick som behöver kasseras för att givaren i hög grad sett insamlingsboxen som sin tvättkorg och skänkt smutsiga plagg. Dessa kan inte hanteras av second hand-aktörerna och måste därför gå till förbränning.
– Vi behöver förändra synsättet och respekten för textila produkter genom att höja kunskapen och förståelsen för miljöpåverkan från den textila värdekedjan och möjligheterna i det cirkulära systemet. Ett sätt skulle vara att inkludera det cirkulära perspektivet i skolundervisningen och att tänket också genomsyrar många olika ämnen, säger Adrian Zethraeus.
6. Innovation
Framtidens innovationer behöver vara proaktiva så till vida att de bidrar till framåtsyftande lösningar, och inte bara reagera på uppkomna problem. I floran av start up-företag syns många exempel på detta, framför allt kopplat till informationshantering för att främja cirkulära materialflöden. Ett annat exempel är smarta textilier som kan användas för att skapa dynamiska storlekar, det vill säga plagg som går att justera i storlek och passform. Detta kan innebära att flera användare kan dela på samma produkt eller att behovet av stora lager med många storleksvarianter minskar.
7. Tänkande och ”Mindset Growth”
Våra synsätt beror sällan på sakernas faktiska tillstånd. Med nya perspektiv kommer nya sätt att tänka och se på både problem och lösningar vilket kan kallas för ”Mindset Growth”, däri det ligger en viktig nyckel för omställning och transformation.
Ett nyttigt perspektivskifte, som kan bli ett ”wake up-call”, skulle kunna vara om alla som arbetar inom textil och mode erbjöds praktik vid sorteringsbandet hos aktörerna som idag hanterar de kläder vi gör oss av med, för att själva bevittna och uppleva hur kortsiktiga designval med avkall på kvalitet till förmån för kortsiktiga kostnadsbesparingar förstör möjligheterna till andrahandsförsäljning. Mängder av plagg som samlas in kasseras eller säljs på export på grund av för dålig kvalitet. Noppor, vridning eller andra uppenbara defekter på plagg bidrar därför till ökade kostnader och missade intäkter i plaggets hela livscykel.
Läs Adrians Zehtraeus reflektioner i sin helhet här
Läs mer om projektet Conditional Design här