Tänk dig att inte se något och inte höra något. Hindren att kommunicera påverkar alla aspekter av livet. Många med dövblindhet kommunicerar via ett taktilt teckenspråk och även haptiska signaler (beröring och rörelser) på kroppen. Nu arbetar forskare med att digitalisera och integrera det i ett klädesplagg.
Haptisk kommunikation innebär att en person tolkar omgivningen åt den med dövblindhet genom beröring på ryggen och andra delar av kroppen. Halvvägs in i EU-projektet ”SUITCEYES” har forskarna tagit fram flera prototyper på plagg som kan simulera dessa rörelser.
Plaggen har utvecklats i olika generationer. Det började med en röd klänning, som blev en svart klänning, en grön väst och nu är de framme vid fjärde generationen: En svart väst med schackrutig rygg där varje ruta kan avge vibrationer.
– Historiskt sett har textilen alltid varit nära människan. Nu tar vi nästa steg och gör textilen till ett verktyg för kommunikation, det är något nytt. Och tekniskt sett har vi kommit långt i projektet, säger Nils-Krister Persson, docent inom Smart Textiles vid Högskolan i Borås.
Nu ska plagget testas
Högskolan i Borås står för de textila innovationerna och semantiska
tolkningar av omgivningen, forskare i Grekland arbetar med att ett
gränssnitt som kan känna igen föremål och ansikten i omgivningen. Och i
Leeds, England, arbetar forskare också med sensorteknologi för att
upptäcka hinder i omgivningen samt att översätta detta till vibrationer
och andra haptiska tecken.
– Vi arbetar nu med att integrera alla dessa delar så att kameran och datorn känner igen det som försiggår i rummet, skickar information till en kunskapsbas, som snabbt översätter den till haptiska signaler, som den som bär västen känner på ryggen genom de så kallade aktuatorerna, som sitter i plagget, förklarar han.
Snart ska den senaste generationen av prototyperna produceras i ett
större antal, så att funktionerna kan börja prövas vetenskapligt.
– Men vi har naturligtvis många utmaningar kvar därefter, det handlar om kostnader, förändringar i beteende och rent praktiska frågor. Men vi är väldigt positiva till våra framgångar, säger Nils-Krister Persson.
– Forskningen i projektet rör sig kraftigt framåt på alla fronter, vi ligger i fas med tidsplanen och är väldigt positiva till att vi kommer att ha uppnått vårt syfte när projektet är slut, säger Nasrine Olson, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap samt projektkoordinator.
Den 22 augusti håller projektet ett symposium i Borås som är öppet för alla att besöka. Där kommer framstegen i projektet att presenteras.
Om SUITCEYES
”SUITCEYES” står för: Smart, User-friendly, Interactive, Tactual, Cognition-Enhancer that Yields Extended Sensosphere.
Det är ett EU-projekt som leds av Högskolan i Borås. Namnet indikerar att en hel verktygslåda med instrument, för att förbättra kommunikationen med personer som är dövblinda, utvecklas i projektet.
Parterna i projektet har ansvar för olika arbetspaket inom projektet:
– Högskolan i Borås är projektkoordinator och har ett helhetsansvar, genom Biblioteks- och informationsvetenskap samt Smart Textiles, för utveckling av den haptiska kommunikationen och det smarta gränssnittet genom att använda smarta textilier.
– The Center for Research and Technology, Hellas, CERTH, Grekland, ansvarar för ansikts- och objektsigenkänning, datafångst, översättning samt semantik.
– Hochschule Offenburg , Tyskland, ansvarar för spelifiering och social interaktion.
– University of Leeds, Storbritannien, ansvarar för elektronik, användarbehov och användarens inkludering samt studier av användarbehov och social inkludering såväl som miljöuppfattning.
– Vrije universiteit, Nederländerna, ansvarar för haptisk psykofysik och för att testa prototyperna.
– Les Doigts Qui Rêvent, Frankrike, ett bokförlag med direktkontakt med potentiella slutanvändare. Förlaget är involverat i att sprida resultat och med andra utåtriktade aktiviteter.
– Harpo, Polen, ett hjälpmedelsföretag ansvarar för att sprida resultaten.
Text: Anna Kjellsson, Högskolan i Borås
