Korsdrag i garderoben efter lyckat re:textile-projekt

Nästan alla deltagare i F/ACT Movement säger sig ha ändrat sitt köpbeteende under forskningsprojektets gång, några ser klädindustrin med helt nya ögon och en av deltagarna säger att hon har fått kreativiteten tillbaka och en nyvunnen respekt för hantverk.

Dessa och ännu fler insikter har landat hos deltagarna i re:textiles forskningsprojekt F/ACT Movement som nu gått i mål efter 6 månader.

Adrian Zethraeus är projektledare för re:textile och minns när idén till F/ACT Movement för första gången dök upp.

—Det var under ett ledningsgruppsmöte för re:textile under början av 2018. Då hade Janne Carlsson, som är senior advisor på Textilhögskolan, suttit och ritat på bussen hit vilket han gör inför våra möten. Han har alltid ett A3-papper med visionen inför nästa steg med sig, säger Adrian och skrattar.

—Och på just det här pappret hade Janne en idé som handlade om ett nedsmutsat marinreservat som när det skyddas och fjärmas från yttre påverkan återhämtar sig rätt så bra. På sikt blir resevatet ett hållbart fungerande ekosystem igen. Han tänkte att reservatet symboliserar konsumenternas garderober vilka behöver stängas för yttre inflöde och föroreningar just för att främja kreativt och ett hållbart beteende.

Och på den vägen är det. Re:textile har tillsammans med Göteborgsregionen och Swedish Fashion Council drivit F/ACT Movement som på allvar kickade igång i mars 2019. F/ACT Movement gick, enkelt beskrivet, ut på att tio personer med lika delar klimatångest och ett delat intresse för mode fick möjlighet att vara med i rörelsen för att genom köpstopp och olika workshops och träffar utmana sig själva och modebranschen kring de konsumtionsnormer som råder.

Nu har projekttiden gått ut och Adrian Zethraeus reflekterar över tiden som varit.

—Nu efteråt tänker jag på den återfödda kreativiteten som F/activisterna vittnar om. Det handlar ju inte om att vi ska sluta konsumera eller sluta handla, utan att hitta sätt som kopplar samman de personliga behoven och preferenserna med ett erbjudande som är hållbart. Det går att göra på olika sätt, det har blivit tydligare under projektet. Men det kräver förändring på olika nivåer. Ett förändrat konsumentbeteende visst, men också att hela produktionen kan bidra till sina egna hållbarhetsmål genom att förändra affärsmodellen. Jag ser också vikten av en större samhällelig förändring med till exempel lagstiftning som måste ske parallellt.

En viktig iakttagelse under projektets gång var att betydelsen man lägger i begreppet hållbar konsumtion kan se väldigt olika ut för olika personer. En del tyckte att det var bra att kunna låna kläder medan andra gillade att köpa och sälja secondhand. Någon myntade begreppet korsdrag i garderoben – att låta både inflöde och utflöde i garderoben av second hand-kläder vara stort och konstant. En annan tanke som tilltalade var att köpa nyproducerat men då mer genomtänkt än innan.

— Finansiärerna av projektet var noga med att vi även skulle få in företagsperspektivet och få företag att tänka nytt och utveckla nya tjänster. Här i regionen har vi väldigt goda förutsättningar att jobba med den typen av innovationsprocesser eftersom det finns företag ur alla led i den textila kedjan. Vare sig man vill jobba med omsömnad, infärgning eller sortering så finns det resurser inom Västra Götaland.

—Nu blickar vi framåt mot att fortsätta att stärka företagsnätverket för att kunna bygga en infrastruktur för den cirkulära modeindustrin. Vi vill vara en kontaktpunkt och matchmaker för att på sikt få igång olika initiativ och cirkulära affärer, avslutar Adrian Zethraeus.