Hållbar textil forskning lyfts fram på prestigefull lista
Textilfärgning med 90 procent mindre vatten- och kemikalieanvändning, och ett smart konstruerat mensskydd för kvinnor som lever i fattigdom. Det är två projekt från Högskolan i Borås som nu lyfts fram när Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) listar svenska forskningsprojekt med stor affärspotential inom hållbarhet.
94 forskningsprojekt från 27 lärosäten har valts ut, varav två kommer från Högskolan i Borås.
Textilindustrin är en av världens mest resurskrävande och förorenade branscher. Trots att det krävs stora mängder vatten, kemikalier och energi för att färga textil, såg Ellinor Niit, forskare och universitetsadjunkt på Textilhögskolan med lång erfarenhet i textilbranschen, hur industrin fortsatte i gamla hjulspår.
– Det är något jag länge funderat på. Mängder av egentligen onödiga kemikalier köps in och stora bassänger fyllda med avloppsvatten lämnar fabrikerna varje dag. Det är vanligt att vart tredje parti blir fel på grund av dålig träffsäkerhet i färgningen. Så varför ser maskinerna fortfarande ut som för 40 år sedan, trots att vi vet vad som måste göras? Det förvånar mig, säger Ellinor Niit.
Stora vinster för miljö och ekonomi
Hon började skissa på hur en process skulle kunna se ut, vilket ledde
till färgningsmaskinen FlexDyer. Istället för att bada textilen i
färgbad, sprejas exakt så mycket färg som behövs direkt på tyget i något
som liknar en digital skrivare. Fler fördelar med FlexDyer är att den
är anpassad för att kunna färga små partier och möta behovet av snabb,
flexibel produktion.
– Resultatet blev bättre än jag trodde och intresset från omvärlden har varit jättestort, säger Ellinor Niit.
Det handlar om stora vinster för både miljö och ekonomi. FlexDyer
minskar användning av vatten, kemikalier och energi med 90 procent.
Avloppsvattnet minskar med 99 procent och beroende på färgklass kan upp
till 30 procent färg sparas.
– Ett litet färgeri lägger kanske en
halv miljon kronor bara på att köpa in kemikalier som behövs utöver
själva färgen. Det är kemikalier som behövs i konventionella maskiner
men som bara hamnar i avloppet, säger Ellinor Niit.
Under projektets gång kom hon i kontakt med Joacim Wellander och Per
Stenflo, som har lång erfarenhet på ledande position i internationella
företag. De såg potentialen med att kommersialisera idén och arbetade
med att få till kapital och investerare, vilket blev startskottet för
Imogo AB hösten 2018. Nu har Ellinor Niit precis avslutat sin
anställning på Textilhögskolan för att lägga all sin tid på FlexDyer,
men har kvar kopplingen till högskolan genom ett Business
Innovation-projekt inom Smart Textiles. Hon hoppas att det kan bli
fortsatta samarbeten i framtiden då det finns många tankar om att
vidareutveckla processen till ett slutet komplett system med 0-utsläpp.
Färgning av textil är en komplicerad process och ingen fiber eller konstruktion är den andra lik.
–
Vi har inte lösningen på allt men på förhållandevis många material kan
vi redan i dag erbjuda en fungerande teknik. Vi tror att vi har en
första order innan sommaren, säger Ellinor Niit.
Lösning för en miljard kvinnor
En annan innovation som utvecklas vid Högskolan i Borås är Spacerpad, en smart konstruerad binda som kan återanvändas och tvättas med mycket lite vatten.
I dag saknar mellan en halv till en miljard kvinnor möjligheter att sköta sin menstruation på ett hygieniskt och säkert sätt. Brist på pengar, bra tvättmöjligheter och tabun kring mens, gör att många kvinnor i världen utestängs från samhället när de menstruerar.
Ett annat problem är den stora mängden avfall som engångs-bindor och tamponger utgör. Under sin livslängd använder en kvinna i snitt 11 000 mensskydd, som i regel består av icke-förnybara absorbenter. Spacerpad ser ut och känns som en vanlig binda, men istället för att vätskan sugs in i textilfibrerna, lägger den sig emellan fibrerna. Konstruktionen håller vätskan, som lätt sköljs ur med lite vatten. Bindan torkar snabbt och är hygienisk.
Karin Högberg är forskare och projektledare för Spacerpad, som nyligen beviljades 10 miljoner kronor av Vinnova. De första testerna av Spacerpad inleddes för ett år sedan då kvinnor i Kenya fick testa bindan, med gott resultat. För några veckor sedan var projektmedlemmarna tillbaka i Kenya för att följa upp resultaten, träffa FN-organet UNFPA och det företag som ska kunna sätta Spacerpad i produktion. Under de närmaste åren kommer projektet fokusera på samverkan, produktutveckling och att göra tester i större skala.
– Nu fortsätter vi framåt med större bestämdhet. Efterfrågan är stor och många hör av sig med frågor. Alltifrån när och var man kan köpa bindorna till förfrågan om att samarbeta, säger Karin Högberg.
Om 100-listan
100-listan tas fram av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) i
syfte att lyfta behovet av att forskare och företag hittar varandra och
samverkar kring samhällsutmaningar.
– Genom att bygga broar mellan
akademi och näringsliv ger vi forskning med potential att förändra
världen större möjlighet att omsättas till faktisk nytta och ökad svensk
konkurrenskraft, säger Tuula Teeri, vd för IVA.
De 94
forskningsprojekt som lyfts på 100-listan har efter nominering genomgått
en granskning och valts ut för att de skapa värde för företag eller
samhälle i form av kunskap, processer, produkter och affärsutveckling.
Läs mer
IVA:s 100-lista lyfter forskning inom hållbarhet
Spacerpad
ImogoTech
Text: Lina Färm
Foto: Suss Wilén (miljöbild samt porträttbild Karin Högberg), Marc Hermansson (porträttbild Ellinor Niit)