pappersklänning_b

Närodlad Textil

Närodlat sträcker sig mycket längre än bara frukt och grönsaker, t.ex. till svensk skog. Tanken är att skog ska vara ett av råmaterialen när det handlar om närodlad textil som sedan omvandlas till inredning i olika former – allt från möbler till bordsdukar. Samtidigt skapas ett oändligt kretslopp där målet är att all inredning ska gå att återvinna.

När du tröttnat på bordet eller när soffan är utsliten lämnar du dem till återvinning för att de ska återuppstå som nya produkter av papper eller kartong. Enligt den här principen skapas ett kretslopp där vi istället för att slänga råmaterial och textilfibrer använder dem om och om igen. Aktiviteten drivs av Smart Textiles under namnet ”Designed for Recycling”. Målet är utveckla biobaserade möbler och inredningsdetaljer i pappersmaterial som går att återvinna. En av produkterna som tas fram är en skärmvägg som passerar genom hela kedjan – från papper till garn, textiltillverkning, färdig produkt och slutligen återvinning. Bakgrunden är att behovet av textila fibrer växer i takt med att världens befolkning ökar. År 2050 förväntas efterfrågan vara tre gånger så stor som idag. En förklaring är att allt fler tätorter skapas runt om i världen där invånarna får det allt bättre ställt och har råd att konsumera mer. Produktionen av textilfibrer som är oljebaserade, som t.ex. nylon och polyester, samt bomullsfibrer kommer så småningom att nå sin maximala kapacitet och samtidigt belastar de även miljön. Därför är det nödvändigt att hitta nya, biobaserade material som är mer miljövänliga och som går att få in i ett kretslopp för att inte behöva slänga och köpa nytt hela tiden.
Aktiviteten ”Designed for Recycling” är en del av projektet ”Etablera närodlad textil i Sverige” som leds av Swerea IVF. Den är ett samarbete mellan dem och Smart Textiles, Bioisolator, Kinnarps, Mittuniversitetet, Munksjö Paper, Nordic Paper, OrganoClick, Sjuhäradsbygdens Färgeri, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Stena Recycling, Stora Enso Re-Board, Svenskt Konstsilke och Trikåby.
Projektet finansieras av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.
Projektet ingår i den nationella satsningen ”BioInnovation”.