Att hitta samarbetsformer och att inspirera letterna till att tänka textil på ett helt nytt sätt stod i fokus när svenska forskare och företag bjöds in till Riga den 15 februari. 
Seminariet på Rigas Tekniska universitet var det första i en rad olika diskussionsforum och workshops som arrangeras i anslutning till utställningen ”Body & Space”, som visas i Riga fram till den 3 mars.

– Vår ambition är att inspirera och visa på de möjligheter som finns inom smarta textilier, säger Zane Bêrzina, creative director för den lettiska organisationen e-text+textilies och forskare på Goldsmitsh College i London. Hon är en välkänd profil inom smarta textilier i Europa och hon vill nu få textilindustrin och investerare att förstå vad som är på gång i och med att forskningen inom området trappas upp. Här syns hon tillsammans med Textilhögskolans professor Ulla Eson Bodin.
– I och med att utställningen ”Body & Space” just nu visas i Riga vill vi stimulera till samarbete – även med forskare inom andra områden, säger hon entusiastiskt.
– Ett land klarar inte av den här typen av forskning ensam. Det krävs nätverk och olika sorters samarbete mellan de europeiska länderna. Det är mer viktigt än någonsin. Smarta textilier har stor potential!

Bör satsa på egna varumärken
Seminariet lockade många och inför en fullsatt hörsal inledde Guntis Strazds dagen med en tämligen pessimistisk syn. Han menade att egentligen är det ingen idé för de lettiska forskarna att ens inspireras av smarta textilier så länge det inte finns medel för sådan forskning i landet. Han tyckte istället att landet bör satsa på tillverkning av fibrer och egna märken, istället för att industrin syr upp produkter åt utländska företag.

– De närmaste fem åren kommer våra företag inom textilindustrin att öka sin produktion och export med 6-7 % samtidigt som antalet anställda kommer att minska med 3-5 procent.

Science fiction eller framtiden?
Samtidigt är smarta textilier ett nytt begrepp för letterna och Zane Bêrzina gjorde en kort sammanfattning när hon kom upp på podiet.Hon menar att idag har vi vant oss vid att alla produkter blir mindre och mindre – och mer och mer sofistikerade, så också textilierna. 

– Det handlar om helt nya sorters produkter som ligger i gränslandet.
– Viss teknik behöver vi inte ens, vi bara önskar att äga den, säger hon och poängterar än en gång vikten av tvärvetenskapligt samarbete mellan olika professioner, vetenskapsområden och branscher för att skapa helt nya produkter för framtida – kanske helt annorlunda behov.

Smart Textiles en inspirationskällaEn tvärvetenskaplig plattform som hon själv inspirerats av är Smart Textiles – ett regionalt initiativ i Västsverige som ska främja utvecklingen av design och produktion av nästa generations textila produkter. Plattformen samlar forskare från Textilhögskolan vid Högskolan i Borås och Institutionen Ingenjörshögskolan, men också forskare på Chalmers, Swerea/IFV och SP i samverkan med företag. Professor Lars Hallnäs var på plats för att berätta om hur plattformen växt fram som ett s.k. Vinnväxt-projekt. Han gick igenom själva organisationen och arbetssättet. 
– Det handlar både om utvecklings- och testprojekt i industrin och akademiska projekt. Vi tycker att det är viktigt att de särskiljs. Vi vill utnyttja skillnaderna men också tillgången till all den kompetens som finns i klustret. Båda formerna måste få medel och på lång sikt hoppas vi att vår arbetsmetod ska bli en mönsterbild, även för andra. Vi vill vara en öppen arena för kommunikativt agerande, säger han. 
Lars Hallnäs avslöjade också att man inte har en utstakad klar riktning eller en dominerade forskning.
– För oss gäller det att kombinera olika discipliner; allt från materialforskning, elektronik till datavetenskap, textilteknologi och textildesign. 
– Om smarta textilier ska vara något för nästa generation beror på hur framgångsrika vi är på att kombinera teori med experimentellt arbete.

Vinnväxt – regional tillväxt
Cecilia Johansson, från Vinnova, introducerade det svenska Vinnväxt-programmet för letterna och dess arbetssätt att sålla fram det bästa regionala tillväxtprogrammet i form av en tävling. En liknande form där forskning och regionala företag inom området design i samverkan premieras finns inte i Lettland. Mâris Êlerts, chef för en avdelning för utveckling i lyssnade med stort intresse.

Smart för bilen
Seminarieprogrammet var späckat och flera av föredragshållarna inspirerade med att ge exempel på smarta textilier som de varit involverade i. Från Swerera/IVF talade bland annat forskaren Anders Bergner. En av Textilhögskolans f.d. studenter Lene Jul är numera designchef på Borgstena Textil. Det var via sitt masterarbete om ett koncept av smarta textilier för bilar som branschen fick upp ögonen för hennes arbete. ”Adding valueas”, som det vadderade bilkonceptet kallas, visas också i utställningen ”Body & Space”. Inspirationen har hon framförallt fått från naturen. – Jag ville sudda ut gränsen mellan vad som är utomhus- och inomhusmiljö.
– Mitt mål var att ta fram ett koncept där man utnyttjar fördelarna med smarta textilier.
– Eftersom det är ett tämligen nytt och vitt begrepp, ville

jag även klargöra vad smarta textilier är. Att det handlar om textilier som reagerar på miljön på ett eller annat sätt. Textilier är bra bärare av ny teknologi, mycket på grund av att de omger oss överallt – inte bara på kroppen utan även i rummet och miljön.På sin nuvarande post som chefsdesigner berättade hon om de utmaningar som ligger på henne. Exempelvis att få teknikerna i produktionsledet

att förstå vitsen med att använda sig av nya material som ställer andra krav på tillverkningsprocessen.
– Många gånger är det en kamp att uppmuntra och sälja in konceptet – i många olika led.

Övriga föreläsare från Textilhögskolan var professor Marion Ellwanger och forskarna Lena Berglin och Margareta Zetterblom. Seminariedagen avslutades med en paneldebatt.

Text och foto: Annie Andréasson