Cirkulär ekonomi enligt Tobias Jansson och Jonna Haeggblom

Snart är det dags för ett av årets största event inom cirkularitet! Den 10 oktober bjuder Science Park Borås och Smart Textiles tillsammans med Västra Götalandsregionen in till en heldag inom ämnet. Inför eventet har vi har ställt tre snabba frågor till två av dagens inspirerande föreläsare: Tobias Jansson, guru inom cirkulär ekonomi, och Jonna Haeggblom från circular.fashion.

 

Tobias Jansson är föreläsare och omvärldsbevakare inom cirkulär ekonomi och grundare av CircularEconomy.se.

1. Hur kommer det sig att du blev intresserad av cirkulär ekonomi?
– Jag har min bakgrund inom medievärlden och har jobbat med kommunikation av miljöfrågor i drygt tio år, bland annat genom magasinet Camino som skriver om hållbar livsstil som jag var med och startade 2006. Camino intervjuade Michael Braungart, en av författarna till boken Cradle to Cradle som jag läste och blev väldigt inspirerad av, det är en sorts filosofi för cirkulär ekonomi. En tid därefter bestämde jag mig för att bli frilans och fokusera helt på att skriva och prata om cirkulär ekonomi och sprida det budskapet i Sverige. Det är ett antal idéer som tillsammans utgör det vi idag kallar cirkulär ekonomi, designfilosofin Cradle to Cradle, biomimik, performance economy, industriell symbios med mera. Jag skulle säga att det är tack vare den brittiska stiftelsen Ellen MacArthur Foundation som vi idag talar om cirkulär ekonomi på ett mer enhetligt vis, de sammanförde de här tankarna till en helhet i sin kommunikation.

 

2. Vilka utmaningar står organisationer inför de kommande åren gällande cirkulär ekonomi?
– Det finns ett antal bakomliggande faktorer som pekar mot att cirkulär ekonomi är en nödvändighet. I den linjära ekonomin sker en genomströmning av material, från råvaruuttag till soptipp och förbränning. Det fungerar inte på en planet som har gränser för vad den tål. Företagsekonomiskt handlar det om att priset på råvaror, när de är på väg att ta slut, sticker i höjden eller fluktuerar mycket. För tillverkande företag blir det därför en riskfaktor att inte kontrollera sitt eget materialflöde i ett slutet kretslopp. Mycket ekonomiskt värde finns också att extrahera ur restflöden, sådant som idag blir avfall och som skulle kunna paketeras och säljas med god lönsamhet. En annan faktor är att lagstiftningen kring avfall och cirkularitet inom inte minst EU blir hårdare och hårdare, det senaste exemplet är förslaget att förbjuda viss engångsplast. Företag som inte hänger med i den utvecklingen löper stor risk att inte vara med på banan framöver.

 

3. Vilka trender är populära just nu?
– I min föreläsning talar jag om sju områden inom cirkulär ekonomi där det händer mycket just nu. Trenderna är bland annat “Circular Cities”, “Restflöden och symbioser”, “Material som naturen kan hantera”, “Digitaliseringen som möjliggörare” och att “Bygga cirkulärt”. Inte minst inom bygg och bostad händer det mycket. Ett spännande projekt som jag själv är inblandad i under hösten är #CircularHome. Det går ut på att undersöka hur privatpersoner hanterar sina flöden av material och prylar i hemmet samt hur förutsättningar från byggbolag och andra aktörer kan skapas för att människor ska kunna ha bra cirkulära flöden. Man fokuserar på att oanvända produkter går vidare till andra, att vi har tillgång till vissa produkter snarare än att äga dem, där vi delar mer med grannarna och så vidare.

 

Läs mer om Tobias och hans inspirerande arbete på: http://circulareconomy.se/

 

 

Jonna Haeggblom arbetar på circular.fashion i Berlin, en designbyrå fokuserad på produkt- och systeminnovation för en cirkulär ekonomi inom mode och textil.

1. Hur kommer det sig att du blev intresserad av cirkulär ekonomi?
– Under min utbildning inom ekonomi, hållbarhet och design, samt arbete inom modeindustrin, låg fokus på att hitta lösningar till de symptom vi ser i dagens modeindustri. För mycket avfall, dåliga arbetsvillkor, överkonsumtion. Det var inte förrän någon frågade: “But, how do we design out waste from the very beginning?” som jag insåg att vi letar lösningar anpassade till ett ekonomiskt system som egentligen inte vill ha dem. Lösningar som riskerar att bara bli plåster på såren istället för att skapa långsiktig förändring. Jag hade tidigare inte tänkt mycket på det ekonomiska systemet utan såg det som vilket system som helst som bara existerar, såsom naturen och dess ekosystem. Men att inse att ekonomin i sig själv är designad, gav mig en stark känsla av kontroll. Om allt omkring oss är designat, från plaggen vi har på oss till det ekonomiska systemet vi lever i, då har vi all möjlighet att designa om. Att hitta lösningar som anpassar ekonomin till naturen, och inte tvärtom. Cirkulär ekonomi är på så sätt ett otroligt spännande synsätt för innovation och kreativitet.

 

2. Vilka utmaningar står organisationer inför de kommande åren gällande cirkulär ekonomi?
– Att ställa om en industri som nästan exklusivt är beroende av att sälja så många nya plagg som möjligt kommer givetvis med utmaningar. Det kräver nya sätt att tänka i varje steg av ett plaggs livscykel. Dels handlar det om att ändra tekniska faktorer såsom materialval och produktionsprocesser för att minimera miljöpåverkan och skapa förutsättningar för återanvändning och återvinning, samtidigt som det handlar om att utmana tankesätt, idéer och föreställningar om vad mode är och vad det kan vara i framtiden. Kommer vi vara okej med att hyra kläder? Kan man designa in emotionell hållbarhet i ett plagg? Räcker det att ha tillgång till kläder eller finns det ett behov av att äga?

 

3. Vilka trender är populära just nu?
– Jag ser många trender idag som är otroligt lovande för att ställa om till en mer hållbar modeindustri: innovation i form av fibrer och textilier, effektivitetsförbättringar inom produktion och återvinning, ökad medvetenhet hos konsumenter samt samarbeten mellan globala spelare för att accelerera övergången till en cirkulär industri som exempelvis Global Fashion Agenda 2020 Commitment och H&M Global Change Award. Vi är själva en alumni ifrån senaste accelerator programmet, Fashion for Good – Plug and Play Accelerator, där ett stort fokus låg på hur vi kunde sammankoppla våra lösningar för att få större genomslag. En annan stor trend är digitala lösningar. På circular.fashion har vi utvecklat en digital plattform för cirkulär design och ökad transparens, där varje plagg genom en digital identitet sammankopplar aktörer inom värdekedjan. Att bygga in en digital identitet i ett plagg öppnar även upp spännande möjligheter att förlänga ett plaggs livscykel genom alternativa affärsmodeller, re-design möjligheter, återanvändning etc. Under eventet den 10 oktober i Borås kommer jag presentera plattformen och dess funktioner ytterligare.

 

Läs mer om Jonna Haeggblom och circular.fashion på: https://circular.fashion/ samt på Instragram: https://www.instagram.com/circularfashionsystem/